Captainsblogg

Gud vill ha en familj och Han har skapat dig för att ingå i den. Det var tanken redan innan du föddes. Bibeln är en lång berättelse om hur gud skaffar sig en familj som ska älska Honom, ära Honom och regera med Honom i evighet. "Han har förutbestämt oss till att ha söners rätt genom Jesus Kristus och förenas med Honom" - Ef.1:5.
Alla är skapade av Gud men alla är inte Guds barn och det sörjer Han över.

Sättet att bli Guds barn, att komma in i Guds familj är att födas in i den, födas genom Jesu försoningsgärning, att acceptera vad Jesus gjort för oss och ta emot förlåtelse och upprättelse och ge vårt liv till Honom. Gal 3:26 säger: "Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Jesus Kristus".

Att vara inkluderad i Guds familj är den största ära och det största privilegium man någonsin kan få. Och du är kallad att tillhöra, inte bara tro.

Till och med i den fullkomliga, syndfria miljön i Edens lustgård sa Gud: "Det är inte bra att mannen är ensam". Vi är skapade till gemenskap, gjorda för att vara tillsammans, vara en familj och ingen av oss kan fullfölja Guds syften på egen hand.

Din relation med Kristus är personlig, men Gud har aldrig avsett att den ska vara privat. I Guds familj hör du ihop med var och en av de andra, och vi tillhör varandra för evigt. Bibeln säger att "Vi är en enda kropp i Kristus, men var för sig lemmar som är till för varandra". Att följa Kristus är att ha en tillhörighet, inte bara att tro. Vi är lemmar, kroppsdelar, i Hans kropp, som är kyrkan.

Kyrkan är en kropp - inte ett hus. Det är en organism inte en organisation. För att kroppens organ ska fylla sin funktion måste de vara insatta i kroppen och samma sak gäller Kristi kropp. Du är skapad för att spela en särskild roll, men du missar denna mening med livet om du inte knyts till en levande församling i din närhet. Du upptäcker din uppgift i livet genom relationer till andra.

Om ett organ tas ur kroppen kommer det att torka ihop och dö, det kan inte existera på egen hand och det kan inte du heller. Frånkopplat och avskuret från det pulserande blodet i kroppen vissnar ditt andliga liv ner och upphör med tiden att existera.

Att vara medlem i Guds familj är varken oviktigt eller något att ta lätt på. Kyrkan är Guds goda ordning för världen. Kyrkan är så viktig att Jesus har dött för den.

Vår tids individualistiska kultur har skapat många andligt föräldralösa som hoppar från den ena kyrkan till den andra utan identitet, ansvarighet eller engagemang. Många tror att man kan vara en god kristen utan att vara med i en kyrka eller ens gå på gudstjänst, men det skulle Gud inte hålla med om.

En församling ger dig identitet som sann troende; en församling leder dig ut ur självcentrerad isolering; en församling hjälper dig att växa i ditt andliga liv. Kristi kropp behöver dig; du tar del av Kristi uppdrag i världen; församlingen hjälper dig att inte glida tillbaka. Satan gillar troende som inte har kontakt med den levande kroppen, som är isolerade från Guds familj och inte är några andliga ledares ansvar. Han vet att de är försvarslösa och maktlösa inför hans angrepp.

Så kristenlivet är mer än bara

överlåtelse till Kristus. Det innefattar överlåtelse till andra kristna.

Gud vill att vi ska uppleva livet tillsammans, d.v.s. ha gemenskap med varandra.

Sann gemenskap är mycket mer än att bara ses vid gudstjänsten. Det handlar om att uppleva livet tillsammans. Gemenskapen inkluderar osjälvisk kärlek, uppriktigt deltagande, praktiskt tjänande, uppoffringar, medkänsla och alla andra "varandra-bud" som finns i NT.
Storleken har betydelse när det gäller gemenskap. Alla levande megakyrkor och större församlingar uppbyggda av smågrupper, cellgrupper, bönegrupper, rotegrupper, där den sanna gemenskapen förekommer. När gruppen är större än tio är risken stor att någon inte längre deltar. Jesus valde 12 lärjungar att undervisa om Gud. Han kunde valt fler, Han hade ingen brist på kandidater, men Han visste att om alla skulle delta så skulle det inte vara fler.
I en sann gemenskap känns äktheten; I en sann gemenskap finns ett givande och ett tagande. Vi är beroende av varandra; I en sann gemenskap känner människor empati. Att dela varandras smärta, att visa medkänsla. "Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag", säger Bibeln. I en sann gemenskap får människor ta emot barmhärtighet. Det är en nådens plats, där nåden vinner över rättvisan.

Det finns mycket positivt att uppleva i en grupp där man lever i sann gemenskap. Det är en viktig del av kristenlivet som inte kan förbises. I mer än tvåtusen år har kristna regelbundet samlats i små grupper för att ha gemenskap och vi är alla skapade för att ha gemenskap.

Så vi är kallade att tillhöra, inte bara tro.

Blessings!

Var gång ett barn föds till världen, ett under ibland oss sker, änglarna sjunger i himlen, Gud emot barnet ler.

Du är skapad för att glädja Gud!

I samma stund som du föddes in i världen fanns Gud där som en osynlig närvaro och log över den nya människan. Han ville att du skulle leva, och att du kom gjorde Honom glad. Gud behövde inte skapa dig, men han valde att skapa dig för sitt eget nöjes skull. Du finns för Hans skull, till Hans ära, Hans avsikter och Hans glädje.

Det främsta syftet med ditt liv är att göra Gud glad, att leva till Hans behag. Detta bekräftar ditt värde, du är inte betydelselös. Om du är så viktigt för Gud och om Han ser dig som tillräckligt värdefull för att få vara med Honom i evigheten - då är du verkligen betydelsefull. Du är ett Guds barn och du ger Gud en glädje som Han inte får av något annat som Han har skapat. Det har ända sedan början varit Hans bestämda avsikt att göra oss till medlemmar i Hans egen familj genom att sända Jesus Kristus för att Han skulle dö för oss...därför att Han själv ville det.

Gud har också utrustat oss med fem sinnen och känslor för att vi ska kunna njuta av livet, inte bara uthärda det. Orsaken till att vi kan njuta är att Gud har skapat oss till Sin avbild. Vi glömmer ofta att Gud också har känslor. Han känner mycket djupt. Bibeln säger att Gud sörjer, blir svartsjuk, och arg, känner medlidande, ömhet, sorg och sympati, och även lycka, glädje och tillfredsställelse. Gud älskar, gläder sig, njuter, jublar, uppskattar och till och med skrattar.

Och vi är skapade för att glädja Gud.

Ett liv för att glädja Gud och tillbedjan är egentligen samma sak, på många sätt. Kanske vi tänker oss att tillbedjan bara är när vi sjunger lovsång i gudstjänsten med uppsträckta händer, eller i meditationen, tystnaden och umgänget med Gud genom Hans Ord, att tillbedjan bara sker i gudstjänsten, i kyrkobyggnaden. Men tillbedjan är lika mågfacetterad som en diamant, det är mycket mer än musik och sång, mycket mer än de knäppta eller uppsträckta händerna. Tillbedjan är att leva ett liv som behagar Gud, ett liv som gläder Gud, ett liv där vi hela tiden är i kontakt med Gud och längtar efter mer av Honom och mer av Hans vägledning och Hans liv i vårt liv.
Tänk att vi har det privilegiet - att få vara vän med den allsmäktige, fullkomlige, allvetande. Gud är både helighet och en öppen famn. Helighet som är så stor och mäktig att vi knappast kan greppa det och samtidigt en öppen famn för oss att krypa in i och ett knä att krypa upp i.
Gud blir glad när vi närmar oss Honom, när vi öppnar oss för Honom och längtar efter att få vara med Honom hela tiden.

Du är värdefull för att Gud vill det, oavsett om någon människa tycker annorlunda. Du är skapad för att glädja Gud!

Blessings!

och Gud ler......

Behovet av att bli bekräftad är något många drivs av. Det ser vi inte minst i alla dokusåpor, veckotidningar etc. Kompistrycket; man låter sig styras av förväntningar, både sanna och falska. Att försöka vara alla till lags är bara en väg till misslyckande, det funkar inte - ingen kan tjäna två Herrar, säger Jesus. Alla dessa drivkrafter och flera leder

bara till onödig stress och ett oförverkligat liv.

Att leva ett liv med mål och mening är det vi alla behöver idag. I detta stressande samhälle där vi har alla dessa andra drivkrafter runt omkring oss. Att ha ett mål, ett syfte i livet ger mening. Gud skapade oss människor för att ha ett mål, ett syfte, och det är därför bokrean översvämmar med självhjälpsböcker, astrologi, tarotkort, parapsykologi etc. för vi söker alla ett syfte och mening med livet. Utan Gud har livet inget syfte och ingen mening och utan mening har livet ingen betydelse, inget hopp. Så mycket hopplöshet vi ser i vårt samhälle, en brist på mening och mål.
Ett syfte förenklar ditt liv. Det definierar vad du gör och vad du inte gör. Det blir en måttstock för vilka aktiviteter som är viktiga och vilka som inte är det. Fråga bara: Hjälper detta mig att fullfölja något av Guds mål för mitt liv?

Det är bra med simultankapacitet, men ibland blir det för många järn i elden och risken att det blir för mycket är överhängande och det leder till stress, trötthet och kluvenhet. Det är omöjligt att göra allt vad andra vill att du ska göra, du har bara tid att göra Guds vilja. Om du inte hinner med allt, betyder det att du försöker göra mer än vad Gud avsett för dig - eller att du tittar för mycket på TV eller spelar datorspel. Ett liv med mål och mening leder till en enklare livsstil och ett sundare tidsschema. Det är en myt att den som har mest fylld almanacka är viktigast.
Ett syfte gör dig också fokuserad. Du får lägga kraft och energi på det som är viktigt. Du blir effektiv när du blir selektiv. Detta har ni hört förut, även om ni inte läser boken just nu. Att forma livet runt Jesus, att sätta allt annat i relation till Honom för att se vad som är viktigast och göra det. Många människor irrar runt utan att komma någon vart. Utan mål/ syfte ändrar man riktning hela tiden, byter jobb, byter fru / man, byter församling o.s.v. i hopp om att förändringen ska ge tillfredsställelse och fylla tomheten i hjärtat, men problemen löses inte så för man saknar fortfarande fokusering och mening. Bibeln säger: Var inte oförståndiga, utan försök förstå vad som är Herrens vilja, Ef.5:17
Ett fokuserat liv, ett liv med mål och mening, är så vitalt och kan uträtta så mycket betydelsefulla saker. Och om du vill att livet ska betyda något måste du fokusera. Sluta med mångsysslandet, du kan inte hinna med allt - vilket jag konstant måste påminna mig själv om -  gör mindre, rensa bort även sådant som är gott och gör det som är viktigast. Förväxla aldrig aktivitet med produktivitet. Du kan vara strängt upptagen utan att ha något mål, men vad är det för mening med det? Att ha ett mål, ett syfte, motiverar dig. Har man ett mål blir man engagerad. Ingenting ger energi i lika hög grad som ett tydligt mål, och har du inget mål blir allting jobbigt och meningslöst och vi dräneras på energi.
Ett mål / syfte förbereder sig också för evigheten. Många människor vill leva så att de skapar ett arv som är bestående här på jorden är de är borta.  Men det som ytterst betyder något är inte vad andra säger om ditt liv utan vad Gud säger, för allt annat, allt jordiskt kommer att blekna. Det som betyder något i slutändan är om du tagit emot vad Jesus gjort för dig, om du lärt dig älska Honom och lita på Honom. Och vad du gjort med det Gud gett dig, ditt liv, gåvor, talanger, om du använt dem för dig själv eller för det som Gud avsett.
Så, vad är din drivkraft i livet? Behöver du en ny fokusering på ditt liv? Ta chansen och be Gud visa dig Hans plan och vilja med ditt liv.

Nedan är länken till en video med Team Hoyt. Där ser ni fokus, mål, mening och massor av kärlek. Låt tårarna komma!

Blessings!

Team Hoyt

Vi har fått vårt extra för att vi ska samla skatter i himlen - va? Ja, vi ska dela med oss till dem som inget har. Vi ska dela med oss, vi ska ge till andra. Vi ska ge till Guds verk.  Be Gud om hjälp att välja ett %-tal av din inkomst och ge det under 2009. Även de dagar då du känner att det är svårt, gör det ändå, bestäm i förväg och ge först innan du spenderar pengarna på annat. För vad du och jag gör med vårt extra speglar vem som bor i och kontrollerar våra hjärtan. Samla skatter i himlen. Då får du frid. Du behöver inte oroa dig för att förlora en massa pengar i finanskrisen.
Den tredje korrigeringen handlar om vårt spenderande. En viktig sak när det gäller vårt spenderande är missnöje. Alltså missnöje med det vi har. Jag menar, för bara några år sedan var jag helt nöjd med min bärbara cd-spelare. Perfekt att ha när jag åkte tåg eller promenerade osv. Sen såg jag alla ungdomar på tåget som satt med mp3-spelare. Så små och hanterbara och så blev jag missnöjd med min cd-spelare. Nu har jag haft flera mp3-spelare, mp4-spelare, ännu igen I-pod men ändå. Förr var det vanligt att när något gick sönder, så köpte man en ny. Nu byter man inte ut, nu uppgraderar man. Man lämnar in en alldeles funktionsduglig mobiltelefon för att skaffa en nyare bara för att den är nyare och kanske mer avancerad. Du kan vara fullkomligt nöjd med din mobiltelefon tills du förstår att det finns en nyare och då vill du ha den istället.  I 1Tim.6:6-11 står det om god lön. Att religionen (gudfruktighet) ger god lön och det är motsatt till vad vårt samhälle lär oss om vad som lönar sig, som att uppgradera. Den som vill bli rik hamnar i fällan som leder till fördärvet och i v.11 "Men du som tillhör Gud, håll dig borta från sådant. Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet."  Tänk om vi som tillhör Gud kan ta detta på allvar och säga att vi inte ska vara missnöjda med allt materiellt vi har och inte har utan istället vara missnöjda med att vi inte tillbringar tillräckligt med tid med Gud; missnöjda med vad andra inte har; missnöjda med att det finns barn som mobbas i skolan; missnöjda med att barnen stressas och pressas till att vara hippa och modelejon i unga åldrar. Tänk om vi istället för att gå i affärer och eller sitta vid datorn och leta efter nya saker att köpa, kan ta den tiden och tillbringa i bön eller i något frivilligarbete där vi får hjälpa dem som inte har allt som vi har. Få ett nytt perspektiv, inte bara på ditt spenderande och utgifter, utan på ditt liv. Bli missnöjd med vad andra inte har. Bli missnöjd över nöden - så som William Booth var i Östra Londons slum - och nu finns Frälsningsarmén i 117 länder!

Som en sammanfattning på det här med balans i ekonomin så är det väl såhär att man kan nog säga att det finns fem sätt att hantera sina pengar nämligen: spendera dem - det är vi bra på; betala av skuld - beroende på hur vi har spenderat eller misskött våra pengar; betala skatt - vilket jag hoppas vi alla gör, annars åker vi i fängelse; vi kan spara och vi kan ge. I grund och botten är det dessa fem saker vi gör med pengarna. Och för många av oss är det också den hör prioriteringsordningen - Spendera; betala av sådant jag tidigare inte kunnat betala för - fortfarande spendera; - skatt (ja, det går ju ganska automatiskt för en del av oss); om något blir över efter spenderandet kanske jag kan spara och om det blir något över efter det kanske jag kan ge bort något till kyrkan, till välgörenhet eller likn.

Dessa fem sätt kan läsas på ett annat sätt, nämligen: 1: Jag; 2: Jag; 3: Sverige; 4: Jag; 5: Gud och andra. Jag tar det igen: Jag, Jag, Sverige (vi); Jag ; Gud och andra.

Denna prioriteringsordning, är ganska vanlig både bland folk i allmänhet, men också bland oss kristna alldeles för ofta. Detta innebär att Gud och andra får våra rester, våra smulor, om det blir något över om jag inte spenderar allt, eller är skyldig allt, eller staten tar allt eller sparar allt till senare, kan Gud och andra få resterna.

Detta är inte hur vi ska leva som kristna! Vi behöver ett nytt perspektiv för att få balans i livet, i vår ekonomi och en frid och ro som övergår allt annat. Vi behöver vända på denna lista, eller ännu enklare, tre punkter är allt som behövs egentligen, nämligen: 1: GE; 2: SPARA; 3: LEV på resten.

Allt kommer tillbaka till det att där din skatt är där kommer hjärta att vara. Och Gud välsignar och Gud ger frid och ro och Han förser dig med vad du behöver om du liter på Honom i detta. Ge, spara, lev på resten.

Gud kommer att välsigna dig och du kommer att bli ett vittnesbörd för andra som lever i pengafällan och Guds rike kommer att kunna utbredas. Gud vill inte ta dina pengar - Han vill bara inte att dina pengar tar dig.

Allt handlar om att ställa Gud först, i centrum, i centrum av allt, inte ha Honom som en olycksfallsförsäkring som vi utnyttjar när vi får problem, utan Honom först. Att ordna våra liv runt Honom.
Där din skatt är kommer ditt hjärta att vara.

Blessings!

Tror du han har en I-pod?

Och Jesus ger ett eko av detta genom hela NT, allt tillhör Gud, allt kommer från Gud, det handlar om Gud.

Hur går det till då? Ja, ofta får vi höra när man undervisar om givande att 10% ska du ge till församlingen, alltså om du får 100 kr så ge 10 och om du får 500, - så 50 och så vidare. Och det är bra, om alla hade gett 10% hade vi inte haft nå'n ekonomisk kris i Frälsningsarmén över huvudtaget.

Men tionde kan också bli galet. Om allting tillhör Gud, varför ska jag då behålla 90% och Han bara få 10?
Om jag lånar ut min bil så vill jag förstås att man kommer tillbaka med hela bilen, inte 10 % av den, eller hur.

Så tänker Gud om våra pengar, ägodelar, vårt arv, vårt sparande, det handlar inte om att betala av Gud med ett %-tal. Jag är helt för att ge procentuellt, men detta handlar inte om det, det handlar om att hitta sättet att ära Gud med allt!

Jag vet inte hur allt det fungerar men jag vet att Gud har rätt. Utan Honom skulle vi inte ens finnas.

Så filtret, vårt mål i vår ekonomi, när det handlar om att jag ska köpa något, spara, göra etc. det jag måste fråga då är - hur ärar jag Gud i denna situationen?

Och om det gör dig rädd, du kanske tänker att om jag säger att jag ska ära Gud med allt jag äger och har så kanske Han tar något från mig. Om Gud ville ta något från dig behövde Han inte vänta på att du skulle ge upp det, om inte din Gud är så här liten och inte har något att säga till om.

Och det här är viktigt - Gud vill inte ta dina pengar - Han vill bara inte att dina pengar tar dig! Han vill inte ta något från dig han vill ge något till dig. Och det vet vi genom att påminna oss om att Gud älskade världen så att Han gav sin ende son..... Han vill inte ha något från dig vill ge något till dig.

Och när du bestämmer dig för att ära Gud med allt. Inte slänga några kronor i kollektboxen i förbifarten utan verkligen ära Gud med allt du är och har, då följer frid, frihet, en lättnad som är överväldigande.
Hur går det till då? Att ära Gud med allt? Ge mig en lista, ge mig direktiv. Ja, jag vet inte hur du ska göra, men jag vet hur du börjar - genom att be den här bönen- Gud, visa mig hur jag kan ära Dig med allt! Jag vet inte var jag ska börja, visa mig hur jag kan ära Dig med allt jag har.
Till vissa av oss kan Gud säga åt oss att spara mer; till andra att ge mer; till andra att spendera mindre. Någon kanske behöver göra sig av med något som är alldeles för viktigt för en o.s.v.

Hur det ska gå till är olika för oss alla men be bönen - Gud visa mig hur jag kan ära Dig med allt!

Det är också utmaningen idag - be Gud visa dig hur du ärar Gud med allt och slappna av i det. Gud vill inte ta något från dig, Han vill ge något till dig.

Och genom att leva så blir det också ett vittnesbörd för människor i vår omgivning som hela tiden lever med oro över pengar.

Så åter igen - Gud vill inte ta något från dig, Han vill ge något till dig.

Blessings!

BALANS

Riktig, Biblisk tro, är Övertygelsen att Gud är den Han säger sig vara och att Han ska göra det Han lovat göra.

I dagens text kommer en romersk officer till Jesus och ber om Hans hjälp. Han var i judarnas mening en hedning. Han hade inga som helst teologiska kunskaper. Han visste inget om de judiska lagarna, förutom möjligen att de var viktiga för judarna, men han hade sett Jesus, vad Jesus gjorde, kanske hade han hört Honom tala och sett Honom bota människor. Han såg och han trodde. Han visste att hos Jesus fanns hjälpen som han behövde. Han var helt övertygad om att Jesus skulle hjälpa, därför han hade sett och hört och förstått att det var så. Både i denna berättelsen och i många andra är det just människor som i judarnas mening inte passade in, de var utstötta eller orena, men Jesus så i dem tro och värde och hjälpte dem.

Det finns en annan berättelse också om den man som var helt täckt med spetälska. Han var helt körd, inget socialt liv, ingen familj, helt sjuk och bara graven som väntade. Han såg Jesus, visste att där finns hjälpen och slängde sig framför Honom. Om Du vill, sa han, kan Du göra mig ren. Och Jesus rörde vi honom och sa: Jag vill, bli ren. Han visste att Jesus kunde. Hans tro gav honom visshet om det och han hoppades att Jesus ville. "Om du vill kan du göra mig ren. Jag vet att Du kan och jag hoppas Du vill."
Vi får komma till Jesus med våra sjukdomar och krämpor och problem och ibland säger Han jag vill, bli ren. Ibland säger Han, jag vill, men inte nu, senare. Ibland säger Han jag vill inte för jag vet något som Du inte vet och har ett bättre förslag och ibland säger Han, jag vill inte av anledningar som vi aldrig kommer att få veta. Jesus botade inte alla när Han gick omkring på jorden heller och vi vet inte varför. Men det ändrar inte grunden för vår tro.

Grunden för min tro är personen Jesus Kristus, som föddes in i världen för bli varje människas och hela världens frälsare. Han dog för våra synder. Han besegrade döden och Han uppstod igen. Han är den som hjälper oss att leva vidare. Detta är Guds sätt att säga, Jag älskar Dig och bryr mig om vad som sker med dig.

Min tro grundar sig på en person och en historisk händelse som sedan fått konsekvenser för evigheten. Så även om jag aldrig mer får ett bönesvar och inte hör något mer från Gud, så tror jag ändå, därför att det ändrar inte det faktum att Jesus kom och gjorde det Han gjorde och där är trons grund. Nu hoppas jag inte att Gud tystnar eller att bönesvaren upphör, men det bör inte ändra min trosinställning.
Att bli kristen är att lära känna Jesus. Att vara kristen är att leva med Jesus och lära känna Honom mer och mer. Och en da sättet att lära känna Jesus är att be och läsa Bibeln, umgås med Honom, enskilt och i Gudstjänsten, genom att samtala med andra som också känner Honom så kan vi utvecklas tillsammans.

Och visst är det väl så att när din värld rasar samman, då vill du inte ha en gud som du kan stoppa i fickan eller en tro som finns i en maskot på instrumentpanelen. Då vill du kunna falla i famnen på något som håller, på universums skapare och den goda nyheten är att Gud är allt det. Han håller allt i sin Hand och det är i Honom du får grunda din tro.

Blessings!

Grunden för min tro

Ett förslag med denna innebörd ska behandlas i kyrkostyrelsen på måndag. Om det tas där går ärendet, tillsammans med andra förslag, vidare på remiss till läronämnden, domkapitlen och församlingarna. Därefter tas beslut om ny vigselordning vid kyrkomötet i höst.
Den gamla förklaringen om att "Äktenskapet är en Guds gåva instiftat till samhällets bestånd" byts ut till "Kärleken har sitt ursprung i Gud, förmågan att älska är Guds gåva till människan".

Jag håller naturligtvis med om att kärleken har sitt ursprung i Gud, Gud är ju kärleken själv. Men kärleken är inte gud och äktenskapet är fortfarande till för man och kvinna till samhällets bestånd.
Vad innebär detta vidare då, ska prästerna då inte kunna neka att viga homosexuella? Nej, det kan de väl inte då.
Jag kan inte hjälpa det men jag tycker att det är att vända kappan efter vinden. Snälla nå'n, Svenska Kyrkan -  det är 9 år sedan ni skiljdes från staten, börja stå på egna ben nå'n gång och inse att ni är en kristen kyrka, en som välkomnar alla men av kärlek tillrättavisar utifrån Guds Ord.

Nåja, vi får väl se vad som blir av detta. Nu är det tillbaka till röjandet och rensandet och packandet.
Blessings!

Om lite drygt en månad ska vi byta bostad. Vi kommer att få ca 50 kvm mindre så nu röjer vi, rensar, säljer, ger bort, slänger. Det är så skönt. Att få göra sig av dels med gammalt skräp som gamla skolpapper och pärmar och dels med saker som bara finns där till ingen nytta och samlar damm. Skönt att bli befriad av detta.

Det har fått mig att tänka att så är det också i mitt  och säkert i mångas liv - vi behöver rensa och röja.

De av oss som kallar oss kristna, vi har mött Jesus till frälsning och lever livet mer eller mindre med Honom. Idag vill jag uppmuntra oss alla att leva mer med Honom. Att sätta Jesus i centrum av allt, av hela livet. Att röja och rensa i ditt liv så du blir så genomskinlig att Han får synas, Han får skina och lysa igenom dig. Att allting som du har omkring dig, alla aktiviteter, allt som är roligt, allt som är tråkigt, alla "måsten", får sättas i proportion till Jesus och därefter ställas i prioriteringsordning. Jag har en så bra bild med en uppslagen almanacka och över den står namnet JESUS med stora bokstäver. Jesus först, sedan allt annat. Naturligtvis ska du sköta ditt jobb och dina åtaganden, vi ska ju vara goda förvaltare, men det finns säkert mycket annat som tar upp den tid då du skulle kunna vara tillsammans med och tjäna Jesus och andra människor.

Idag bombarderas vi människor med reklam och information till den milda grad att vi inte orkar ta in mer, då hjälper det inte att säga till någon annan att jag är kristen och jag går i kyrkan varje söndag förmiddag - det måste synas och märkas på hela livet. Att leva ett Jesuscentrerat liv är att låta hela livet präglas av Honom, allt vi gör, allt vi säger, allt vi är. Att leva äkta, som Paulus säger, vi ska vara i världen men inte av den. Leva äkta från andaktslivet till plånboken. Det ska märkas.

I en tidning läser jag att i finanskrisens skugga söker människor efter nya förebilder, varför inte en nygammal sådan - Jesus, men inte i kyrkans version utan i Ola Salos tolkning av Jesus i Jesus Christ Superstar. Söndagsskole-Jesus är inte aktuell för Han framstår som en mespropp besläktad med kossorna på ängen - vad är det!!!

Är det den bilden kyrkorna, vi, har gett folk? Inte undra på att man hellre provar kristaller eller healing då. Och kanske kan man bättre identifiera sig med Ola Salos tolkning av Jesus än kyrkans tolkning därför att kyrkans folk varit så dåliga på att leva så genomskinligt att Jesus har kunnat synas igenom.

Men Jesus är ingen mespropp - Jesus är Herrarnas Herre, Kungars Kung. Han är Rolig, kärleksfull och god. Han har hela universums andliga auktoritet i sin person. Han är den ende som kan ge mening i ett till synes meningslöst liv. Men hur visar vi det?

När Jesus red in i Jerusalem på åsnan och lärjungarna och folket ropade Hosianna och dansade och sjöng, sa fariséerna och de skriftlärda till Honom att säga åt dem att vara tysta. Då sa Han att om de tystnar så kommer stenarna att ropa. Idag hör jag många ropande stenar, media, tidningar, TV och radio är några och de ropar högt och vi går miste. Är det så att Gud tycker att vi har tystnat så stenarna måste ropa istället? Jag tror att vi behöver vakna upp, wake up and smell the coffee, för här går vi miste om att få leda människor till frälsning och in i en församlingsgemenskap, medan pressen banar vägen till Jesus men inte kan föra dem ända fram och vidare.

Människor söker idag. På julafton var jag och barnen på "Samling vid krubban" i Limhamns kyrka. Den gudstjänsten är alltid fullsatt - hudratals människor i alla åldrar och gudstjänsten är inriktad till barnen. Det är en viss känsla att sitta där och höra budskapet om Jesus och sjunga det lilla ljus jag har tillsammans med hundratals andra, som man vet egentligen inte är bekännande kristna, men som den förmiddagen bekänner Jesus. Det finns ett behov av andlighet och hopp, kanske speciellt till jul men även resten av året. Varje knä ska böjas och alla tungor ska bekänna att Jesus Kristus är Herre. Det var som en bild av det.

Människor far illa idag. På Limhamn finns endast några öppet missbrukande och hemlösa och kanske inte ens hemlösa, men trasiga. Men Limhamn har också HHH - Höga Häckarnas Helvete. Många är hemlösa och trasiga inombords trots materiell standard - vem ska visa dem vägen hem?
Till dem som är trasiga till kroppen kan vi och ska vi hjälpa både rent praktiskt, själsligt och andligt. Men de som lever i misär bakom de höga häckarna då, ja, bara vi som känner Jesus kan ge dem Jesus och det kan bara ske om det syns och märks på oss. Bara Jesus kan ge upprättelse, befrielse och frälsning.

Jag upptäckte en sak nu i jul:  Vet ni vilken av kyrkorna på Limhamn som hade öppet för julaftonsfirande för alla som annars är ensamma på julafton? Ingen! Det ska vi ändra på till nästa år.

Rom.10:13-14 "Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad. Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Hur ska de kunna höra utan att någon förkunnar?"
Och vem ska förkunna? Ja, gissa! Det är vi!! Och det här har inget med ålder att göra, kom ihåg det.
De flesta slag utkämpas och de flesta segrar vinns i bönekampen och be kan du göra oavsett hur gammal eller ung du är. Är du kristen så är du aktiv, oavsett vilken uppgift du har. Så, låt oss ta vårt kristna liv på allvar.

Låt detta år, 2009, bli det år då väckelsen börjar på Limhamn därför att församlingarnas medlemmar tar sitt kristna liv på allvar och Jesus börjar synas och märkas. Amen.

Så kom julen och så var den över och nu är det bara resten kvar :-) Det var ändå en bra julhelg med både gudstjänster, Kalle Anka, julmat och julklappar. Barnen var nöjda och glada och såhär på Annandagen är vi alla mer eller mindre urlakade. Igår morse hade vi Julotta kl.07.00 på Frälsningsarmén. Det kan låta som en okristlig tid att fira gudstjänst med det är ändå något visst med julotta och kunde Jesus, som ju är Herrarnas Herre, födas i ett stall mitt i natten så kan väl vi komma ur sängen och fira gudstjänst kl.7. Dessutom åt vi julfrukost tillsammans efteråt också, vilket höjde stämningen ytterligare.
Efter lite vila var det dags att åka till min bror som fyller år på juldagen och på kvällen var det tidigt i säng. Idag var det gudstjänst i Linnékyrkan kl.11 och sedan hem till föräldrarna en stund varefter vi fick besök av svärmor och svåger.
Nu är det bara soffan och kvällskaffet kvar idag - och Körslaget på TV. Det ska bli roligt faktiskt. Jag var så impad förra omgången då Joakim Cans ledde sin Metal-kör. Jag bestämde då att om vi bara kan få tag på rätt ledare så ska vi starta en Metal-kör på Frälsis - så om du känner någon så ta kontakt med mig :-)

Nu blir det några "vanliga dagar" vilket känns riktigt skönt. Jag ska inte ut på någon hysterisk mellandagsrea utan försöka ta det lugnt även om jag har jobb att göra. Nästa offentliga tillfälle är inte förrän på Nyårsdagen kl.16 i Wesleykyrkan då vi har en gemensam förnyelsegudstjänst och jag ska predika. Spännande.

I boken "Det är inte kört - Jul" hittar jag 1 Korintierbrevet 13 i juletid och det vill jag dela med mig av till er alla.

Om jag kan sjunga julsånger på fyra olika språk, men sjunger dem utan kärlek, är jag bara en ekande bjällra, en skrällande cymbal.
Om jag känner till tomtens hemliga recept på Janssons frestelse, och hinner posta alla julkort en minut före postlådans tömning den 17 december, men saknar kärlek är jag ingenting.
Om jag ger bort allt jag äger under tv-kanalernas julgalor, och jobbar så hårt med julens alla förberedelser att jag blir alldeles utbränd, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken blir inte irriterad över att barnen är i vägen under julstöket, utan gläds över att de finns där. Kärleken använder inte armbågarna i leksaksaffären dagen före julafton, fastän det bara finns en docka kvar av rätt märke. Kärleken är inte skrytsam, inte ens över det fräckaste dataspelet i hela kvarteret.
Kärleken skriver inte långa önskelistor för egen del, och blir inte upprörd över stickiga sockor i fel färg från farmor - igen.
Videospel ska glömmas bort, golfklubbor rosta sönder och pärlhalsband förgå.
Men den största gåvan - kärleken - skall alltid bestå.

Blessings!

När Jesus red in i Jerusalem på en åsna och folket ropade Hosianna och jublade och dansade, sa fariséerna och de skriftlärda till Jesus - säg åt dina lärjungar att vara tysta. Då sa Jesus - Om de tystnar kommer stenarna att ropa.
Idag, 2008, hör jag många ropande stenar. Har vi som kallar oss kristna och Jesu lärjungar tystnat så pass att stenarna måste ropa?
I en tidning läste jag att i finanskrisens skugga söker människor nya förebilder och varför inte en nygammal sådan - Jesus. Men då helst i Ola Salos tolkning i Jesus Christ Superstar. En Jesus som inte stämmer med söndagsskolans tolkning med Jesus som en mespropp, besläktad med kossorna på ängen, utan en rolig, öppen, streetsmart Jesus som man kan identifiera sig med. Nu kommer alla att vilja vända andra sidan till och bli mer kärleksfulla.
Vad är detta om inte en ropamde sten? Men hallå, alltså, är detta den bild av Jesus som vi från kyrkans sida gett människor - en mespropp, som kossorna på ängen? Jag tar bestämt avstånd från det och hoppas att det inte stämmer nå'nstans. Jesus är ju Herrarnas Herre, Kungars Kung. Rolig, kärleksfull, god. Han har hela universums andliga auktoritet i sin person. Han är den ende som kan ge mening i ett annars till synes meningslöst liv. Men hur visar vi det?

Idag är det tredje advent och dagens tema är Bana väg för Herren. Är det så att Gud har fått söka andra människors hjälp att bana väg, eftersom våra öron och hjärtan har stängts igen? Måste Han gå via media, filmer och annat istället för oss, sina så kallade lärjungar?
Jag talade med en kvinna som hade blivit så berörd av en hemlös mans berättelse att hon istället för att bera ge honom en 20:a, tog med honom till ett bageri och han fick välja vad han villa ha att äta, så betalade hon.
Vad jag vet så är inte hon bekännande kristen. och ändå gör hon så utav hjärtat och önskar att hon kunde gjort mer.
Vad är det då för skillnad på henne och på oss som säger att vi gör sådant för att vi ser Jesus i varje människa. Men vaddå, hon gjorde det ändå.
Ja, hon och andra kan ju ge honom mat och kläder men bara vi som faktiskt känne Jesus kan visa hela vägen fram till Honom, till frälsning, befrielse, upprättelse och helande. Men det kanske måste gå genom maten och kläderna. Pressen och media kan bana vägen och visa på Jesus, men de når inte ända fram. De kan inte visa vägen till frälsningen.

William Booth, Frälsningsarméns grundare, jobbade efter mottot Soup, Soap, Salvation - alltså Soppa, Tväl, Frälsning - i den ordningen. Du kan inte predika frälsning för en som är hungrig eller söndrig och kall.
Ingan kan förändra världen själv, men var och en av oss kan hjälpa en annan människa om om vi dessutom funnit Jesus och har en relation till Honom, så får vi också hjälpa denna människa fram till Honom.

Uppmaningen till mig och alla oss som är Jesu lärjungar är att för att bana väg förl Herren behöver vi leva ett annorlunda liv, ett liv med Jesus i centrum i allt vi gör och är, varje del av oss själva, från det personliga andaktslivet till plånboken och ägodelarna. Vara så genomskinliga så att Jesus lyser igenom. Ingen ska få tro att Jesus är en mespropp! Vi måste de med Guds ögon på människor, på situationer, på samhället. Det är det personliga ansvaret som är nyckeln till en banad väg för Herren. Se dig i spegeln och våga upptäcka det som inte är äkta och med Guds hjälp - ta bort det. Överlåt varje del av livet till Honom och Du blir en vägröjare.
Röj, röj, röj - stenarna ropar redan - vi måste ropa högre!

Blessings!

NEJ!!!! Det är klart det inte kan, men igår kväll fick vi se hur det kan vara att ha ett 50-tal 7-åringar i lokalen. Vi hade vår sons skolklass' julfest för barn, lärare, föräldrar och syskon, i Frälsis lokal. 90 pers var anmälda och et var väl ca så många som kom. Fantastiskt roligt och FULLT ÖS! En vision om hur det är menat att vara i Guds hus, där barnen är i centrum och får vara det utan att bli utskällda eller nedtryckta. Visserligen kanske man inte ska tillåta dem att klättra över alla bänkarna under gudstjänsten, men stor plats måste de få ta. Jag är jätteglad att vi har förmånen att kunna erbjuda klassen att ha julfesten hos oss och visa att detta är en öppen kyrka med låg tröskel in men med ett klart budskap om Jesus i centrum genom det sätt vi lever och är.

I övrigt håller vi på att sortera, sortera, rensa och slänga. Vi ska i början av nästa år byta bostad och den är mindre än vår nuvarande, vilket betyder att vi behöver göra oss av med massor och gissa vad skönt det är. På vinden hittade vi kartonger med gamla skolpärmar från gymnasiet, men hallå! Nu växer soptipps-högen i hallen och det är så befriande.
På samma sätt behöver vi människor med jämna mellanrum rensa och sortera i våra liv. Rensa bort sådant som inte behövs, som bara ligger och dammar och tynger. Sådant som inte är bra för oss, gamla minnen, oförrätter, skuld, synd. Ja, vi behöver be Jesus om hjälp att bli befriade från allt detta och gå vidare i livet med Honom.

Mitt i allt detta har jag dessutom i förra veckan blivit kallad både det ena och det andra i en kommentar till en blogg i Dagen som handlade om besparingar inom Frälsis. Det hela urartade i någon slags fördömande "skitsnack" av en sk "pastor" från Svalöv som tror sig veta allt. Jag la till slut ner diskussionen med honom då ingenting verkade gå in. Visst kliade det i fingrarna att fortsätta förklara, men jag vill inte sjunka så lågt, dessutom har jag viktigare saker att syssla med, som att visa människor till Jesus :-)

Mörkret tätnar i Advent och vårt andra ljus blir tänt

Boken ska heta "The Princess Diana Bible", eftersom hon, enligt författaren, var en person som "gjorde många goda saker". Men valet av boktitel har upprört många som tycker att det visar brist på respekt för den avlidna prinsessan, skriver tidningen Dagen.

Har det inte gått troll i det här här med homo-debatten. Det är så inne att vara gay att det för vissa behöver gå så långt att man till och med skriver om Bibeln för att nå sina egna syften. Hädelse är det!

And for the record - nej, jag är inte homofob, jag hatar inte homosexuella människor, jag har flera vänner som är homosexuella, men jag försvarar Guds Ord och vad kristen tro och kristet liv betyder.

Så, gay-bibel, nej tack. Fast den kan ju bli så tjock eftersom det bara kan finnas två personer i den :-)