Gud som haver barnen kär.....
"Om vi strandsatte en handfull barn på en ö för att växa upp ensamma skulle de tro på Gud", hävdar han.
I Bibeln står det att Gud lagt ner evigheten i människornas hjärtan och denna forskning verkar visa på det. Det är nog därför man ser himlen när man tittar in i ett litet barns ögon. Alla kanaler till Gud är öppna. Ingenting har kommit och förstört det vackra i Gudsförhållandet. Barnens änglar ser Guds ansikte hela tiden och håller vägen öppen.
Vi vuxna har mycket att lära av barnen. I gudstjänsterna är barnen förebilder för oss i spontanitet, naturlighet och öppenhet. Är man glad så dansar man; tycker man att musiken är bra ropar man "bravo"; är det något man inte förstår frågar man "vad menar du?"
"Ingen på jorden är himlen så när som barnet Han tar i sin famn."
Gud, välsigna speciellt alla barn idag. Krama om dem och lår dem känna att Du är nära och Du älskar dem och i Din famn är de trygga. Amen
"tycker man att musiken är bra ropar man 'bravo'" - för att nu använda ett HELT hypotetiskt exempel... fniss (Visst är det mysigt, för övrigt.)
Märker f ö att du inte har med "Tycker man att predikan är för lång går man fram och sätter sig under talarstolen och drar predikanten i byxbenet" ;)
Men det kanske bara är för att du själv aldrig varit med om det. (Vissa predikanter är tråkigare än andra.)
Intressant artikel, för övrigt. Det är den typen av artiklar som får en att önska att åtminstone webb-dagen kunde länka till källorna :( Hade varit kul att läsa hela undersökningen. Men fenomenet är intressant.
Nej, det är just det - jag har aldrig varit med om att man dragit mig i byxbenet (el. kjolen):-) Men Gabriel somnade ju en gång.... Ja, det är hur härligt som helst att ha barnen i gudstjänsten.
