Den förlorade herden
Den där första julnatten, när Jesus föddes och de första som fick höra budskapet om Honom av änglarna var några smutsiga, oborstade herdar som skyndade till Betlehem och knäböjde inför den lille pojken i krubban. Deras blickar möttes och känslan av att vara sedd, älskad och värdefull fyllde dem. Värmen i hela kroppen gjorde dem glada och uppfyllda. Det står att de vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt de hade fått höra och se. Men vad hände sedan? Berättade de för någon vad som hänt? Var det någon som lyssnade? Var det någon som trodde dem? Kanske en av herdarna lovade sig själv att bli en bättre människa efter det heliga han fått vara med om, men allt eftersom åren gick och minnet av händelsen bleknade så bleknade också hans nya jag och han blev värre än förut.
Det kanske blev så illa att han blev alkoholist och ingen längre ville anställa honom, så han fick lämna Betlehem och söka sig vidare, kanske till Jerusalem.
Ca 30 år efter händelsen i stallet i Betlehem befann han sig i Jerusalem för att söka lyckan, det var vår och mycket folk var i rörelse och han kunde vara anonym, en härlig känsla. Tills det plötsligt dök upp en folkhop som fick allt att stanna upp, de lyssnade till en man som kunde trollbinda alla med sina ord. Han liknade inte de fromma männen i templet, de som aldrig gjort ett rejält dagsverke i hela sitt liv, utan han såg nästan lika oborstad ut som herden själv, stort yvigt skägg, dammiga kläder och smutsiga sandaler. Han talade om får och herdar, om en man har 100 får och förlorar ett, lämnar han de 99 och letar efter det förlorade och när han hittar det blir glädjen otroligt stor och han bjuder till fest. Gud och Hans änglar glädjer sig ännu mer om en syndare vänder om än över tio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
Hans ord gör ont i hjärtat på vår herde, syndare talar Han om, men han kan väl inte mena så usla syndare som han? Han vänder om och går därifrån, men känner snart en hand på sin axel. Han vänder sig om och möter en blick han skulle känt igen var som helst och när som helst. Så möts vi igen, sa Jesus och herden visste att det var Jesus, Guds son, som hade talat och som han mött en gång tidigare. Och det märkligaste var att blicken sa samma sak nu: Jag ser dig; Jag älskar dig; Du är värdefull för mig.
Blicken och orden fick allt det hårda och orena inom honom att smälta bort och han visste att han var hemma.
Nu gläder sig Gud och alla Hans änglar i himmelen, för du var förlorad men är återfunnen. Välkommen hem!
Ja, tänk om det var så. Det vore väl inte så konstigt. Har vi inte själva varit på gudstjänster och haft fantastiska upplevelser av Guds närvaro och den Helige Andes vidrörande och lovat att livet skulle bli annorlunda efter detta. Men efter några dagar, eller i bästa fall några veckor, är vi tillbaka i gamla vanor igen. Tänk då på herdarna som fick se Jesus som nyfödd och sedan kanske de inte hörde något alls om Honom förrän Han trädde fram och undervisade som vuxen, vilket ju var typ 30 år senare. Kanske berättelsen inte är helt osannolik ändå. Den förlorade herden blev den återfunne herden.
Tänk om året som ligger framför, 2010, kan bli det året då vi inte faller tillbaka i gamla vanor utan faktiskt går vidare och skapar nya vanor med Jesus i centrum av livet där allt cirkulerar runt Honom istället för att Han bara är en del av livet.
Blessings!
Herdar med sin hjord
Det kanske blev så illa att han blev alkoholist och ingen längre ville anställa honom, så han fick lämna Betlehem och söka sig vidare, kanske till Jerusalem.
Ca 30 år efter händelsen i stallet i Betlehem befann han sig i Jerusalem för att söka lyckan, det var vår och mycket folk var i rörelse och han kunde vara anonym, en härlig känsla. Tills det plötsligt dök upp en folkhop som fick allt att stanna upp, de lyssnade till en man som kunde trollbinda alla med sina ord. Han liknade inte de fromma männen i templet, de som aldrig gjort ett rejält dagsverke i hela sitt liv, utan han såg nästan lika oborstad ut som herden själv, stort yvigt skägg, dammiga kläder och smutsiga sandaler. Han talade om får och herdar, om en man har 100 får och förlorar ett, lämnar han de 99 och letar efter det förlorade och när han hittar det blir glädjen otroligt stor och han bjuder till fest. Gud och Hans änglar glädjer sig ännu mer om en syndare vänder om än över tio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
Hans ord gör ont i hjärtat på vår herde, syndare talar Han om, men han kan väl inte mena så usla syndare som han? Han vänder om och går därifrån, men känner snart en hand på sin axel. Han vänder sig om och möter en blick han skulle känt igen var som helst och när som helst. Så möts vi igen, sa Jesus och herden visste att det var Jesus, Guds son, som hade talat och som han mött en gång tidigare. Och det märkligaste var att blicken sa samma sak nu: Jag ser dig; Jag älskar dig; Du är värdefull för mig.
Blicken och orden fick allt det hårda och orena inom honom att smälta bort och han visste att han var hemma.
Nu gläder sig Gud och alla Hans änglar i himmelen, för du var förlorad men är återfunnen. Välkommen hem!
Ja, tänk om det var så. Det vore väl inte så konstigt. Har vi inte själva varit på gudstjänster och haft fantastiska upplevelser av Guds närvaro och den Helige Andes vidrörande och lovat att livet skulle bli annorlunda efter detta. Men efter några dagar, eller i bästa fall några veckor, är vi tillbaka i gamla vanor igen. Tänk då på herdarna som fick se Jesus som nyfödd och sedan kanske de inte hörde något alls om Honom förrän Han trädde fram och undervisade som vuxen, vilket ju var typ 30 år senare. Kanske berättelsen inte är helt osannolik ändå. Den förlorade herden blev den återfunne herden.
Tänk om året som ligger framför, 2010, kan bli det året då vi inte faller tillbaka i gamla vanor utan faktiskt går vidare och skapar nya vanor med Jesus i centrum av livet där allt cirkulerar runt Honom istället för att Han bara är en del av livet.
Blessings!
Herdar med sin hjord
Nu kan det bara bli ljusare
Idag är det Vintersolstånd, en dag på året jag gillar skarpt. Imorgon börjar det bli ljusare, även om vi inte märker det på ett tag ännu, så är det ett faktum. Jag hoppas att det också ska bli ljusare för min hälsa så att jag blir bättre i takt med att vädret blir ljusare och varmare. Vintern har slagit till i Skåne och den verkar vara här för att stanna ett tag. Massor av snö har vi och minusgrader och massor av ungar är ute och leker snölekar och åker pulka. Av barn kan man ju ibland få höra de mest roliga uttryck och igår gick Magnus ut och körde med snöslungan och Gabriel tittade ut genom fönstret och utbrast: Men pappa! Han klipper snön! Och visst är det så, det ser ut som en gräsklippare och då får det ju bli en snöklippare :-)
Veckan som gick innehöll både julfest för Gabriels klass i tisdags kväll, med julspel, klappar, julmat etc. Julavslutning i fredags i Limhamns kyrka också för Gabriels skola och alla var välkomna dit och delta.
I lördags var vi i Höganäs och hälsade på svärmor/farmor och tände ljus för svärfar/farfar på kyrkogården, ett ljus för oss var, se'n skyndade vi tillbaka till bilen innan vi frös både det ena och andra av oss. Där var det ännu kallare.
Igår hade vi den ekumeniska julbönen "Vi sjunger in julen" hos oss på Frälsis, där alla Limhamns församlingar medverkade på något sätt, även Mariadöttrarna medverkade med förbönen. Det är alltid betydelsefullt när vi får uppleva att vi är EN församling - Guds församling på Limhamn - som tillber tillsammans och arbetar för samma mål: Limhamn för Kristus!
Må julen bli en fridfull helg för oss alla.
Blessings!
Utsikt från köksfönstret - se'n snöade det ännu mer :-)
Veckan som gick innehöll både julfest för Gabriels klass i tisdags kväll, med julspel, klappar, julmat etc. Julavslutning i fredags i Limhamns kyrka också för Gabriels skola och alla var välkomna dit och delta.
I lördags var vi i Höganäs och hälsade på svärmor/farmor och tände ljus för svärfar/farfar på kyrkogården, ett ljus för oss var, se'n skyndade vi tillbaka till bilen innan vi frös både det ena och andra av oss. Där var det ännu kallare.
Igår hade vi den ekumeniska julbönen "Vi sjunger in julen" hos oss på Frälsis, där alla Limhamns församlingar medverkade på något sätt, även Mariadöttrarna medverkade med förbönen. Det är alltid betydelsefullt när vi får uppleva att vi är EN församling - Guds församling på Limhamn - som tillber tillsammans och arbetar för samma mål: Limhamn för Kristus!
Må julen bli en fridfull helg för oss alla.
Blessings!
Utsikt från köksfönstret - se'n snöade det ännu mer :-)
Oväntade vägröjare
Temat för tredje advent är i kyrkorna "Bana väg för Herren". Oftast predikas det då om Johannes Döparen och hur han banade väg för Jesus då han förkunnade omvändelse och döpte folk.
Jag talade inte om Johannes igår, utan om andra vägröjare, andra som banade väg för Jesus bara genom att följa Guds vilja för deras liv. När man läser Jesu släkttavla i Matteusevangeliet 1:1-13 så kan det vid första anblicken verka som att det bara är en tråkig uppräkning av namn, men om man läser noga kan man upptäcka några intressanta personer som inte finns med i annars samma släkttavla som återfinns i Luk.3
* Abraham var far till Isak, Isak till Jakob till Juda och hans bröder vilket är lite skumt. Juda hade ju en känd bror – Josef, varför valde inte Gud Josef till en av Jesu anfäder, han som var godheten själv, nej, Gud valde Juda, han som sålde Josef och ljög för sin far, intressant.
* Juda till Peres och Serach, vilkas mor var Tamar - stopp igen, för det första brukade man inte ha med kvinnor i släkttavlor och man kan läsa om Tamar och Juda i 1Mos.38, en intressant berättelse där Tamar, som egentligen var Juda's svärdotter, klädde ut sig till prostituerad och lurade Juda - läs hela historien. Nåja, detta visar att Jesus kom från en släkt av syndare och det lyfte Matteus fram istället för att gömma.
* Lite längre fram finns Salma som var far till Boas vars mor var Rahav – Va?! Skökan Rahav, en prostituerad? i släkttavlan? Rahav hade en etikett, alla visste vem hon var. Alla judar som kunde sin historia visste vem Rahav var. I Jos.2ff kan vi läsa om henne - gör det.
* Nåja, sonen Boas blev senare i livet introducerad till Rut (en bra kvinna, en hel bok i Bibeln), pust.
* Lite längre fram - Jishaj far till David, konungen. David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru….? Ok, ännu en fadäs med i släkttavlan, 2 Sam.11-12 – Batseba, Urias hustru, David ville ha den snygga tjejen och då tar han den snygga tjejen, gör henne med barn och skickar maken Uria till frontlinjen för att dö och tog Batseba till fru. De straffades i och för sig, men Matteus tog med dem och deras klavertramp i släkttavlan.
* Jfr. släkttavlan med den i Luk3:23ff – samma släkt men utan de besudlade namnen.
Jag talade inte om Johannes igår, utan om andra vägröjare, andra som banade väg för Jesus bara genom att följa Guds vilja för deras liv. När man läser Jesu släkttavla i Matteusevangeliet 1:1-13 så kan det vid första anblicken verka som att det bara är en tråkig uppräkning av namn, men om man läser noga kan man upptäcka några intressanta personer som inte finns med i annars samma släkttavla som återfinns i Luk.3
* Abraham var far till Isak, Isak till Jakob till Juda och hans bröder vilket är lite skumt. Juda hade ju en känd bror – Josef, varför valde inte Gud Josef till en av Jesu anfäder, han som var godheten själv, nej, Gud valde Juda, han som sålde Josef och ljög för sin far, intressant.
* Juda till Peres och Serach, vilkas mor var Tamar - stopp igen, för det första brukade man inte ha med kvinnor i släkttavlor och man kan läsa om Tamar och Juda i 1Mos.38, en intressant berättelse där Tamar, som egentligen var Juda's svärdotter, klädde ut sig till prostituerad och lurade Juda - läs hela historien. Nåja, detta visar att Jesus kom från en släkt av syndare och det lyfte Matteus fram istället för att gömma.
* Lite längre fram finns Salma som var far till Boas vars mor var Rahav – Va?! Skökan Rahav, en prostituerad? i släkttavlan? Rahav hade en etikett, alla visste vem hon var. Alla judar som kunde sin historia visste vem Rahav var. I Jos.2ff kan vi läsa om henne - gör det.
* Nåja, sonen Boas blev senare i livet introducerad till Rut (en bra kvinna, en hel bok i Bibeln), pust.
* Lite längre fram - Jishaj far till David, konungen. David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru….? Ok, ännu en fadäs med i släkttavlan, 2 Sam.11-12 – Batseba, Urias hustru, David ville ha den snygga tjejen och då tar han den snygga tjejen, gör henne med barn och skickar maken Uria till frontlinjen för att dö och tog Batseba till fru. De straffades i och för sig, men Matteus tog med dem och deras klavertramp i släkttavlan.
* Jfr. släkttavlan med den i Luk3:23ff – samma släkt men utan de besudlade namnen.
* Dessa människor som fanns i släkten varifrån enligt profeterna Messias skulle komma, var, precis som vi, syndare, vanliga människor med etiketter, som gjorde dåliga val i livet, som tänkte ont och själviskt. De blev ändå vägröjare för Jesus och det bara genom Guds försyn och plan och det är goda nyheter för oss, för vi får också bana väg för Jesus, trots våra fadäser och klavertramp.
Jesus kom för att frälsa folket från deras synder. Kom från en släkt av syndare för att vara syndares vän, vår vän och kunna identifiera sig med oss och samtidigt rädda oss för evigheten. Det är det Matt. vill säga genom att ta med alla dessa i släkttavlan. Han visste och hade själv upplevt att Jesus kom för hans skull – en syndare av stora mått och därför kunde han väl bara inte låta bli att peta in dessa oväntade personer i släkttavlan.
Tack och lov att Jesus kom för vår skull och att Han kommer tillbaka för vår skull.Och precis som de i släkttavlan banade väg för Jesus får vi fortsätta bana väg för Honom genom att visa på Hans kärlek, förståelse och förlåtelse.
Lyssna gärna på predikan i sin helhet här och ge feedback om ni vill.
Blessings!
"Han ska frälsa sitt folk från deras synder"
Guds rike är nära
I söndags, 2:a advent, var temat: Guds rike är nära. Redan söndagen innan talade vi om att med Jesus bröt Guds Rike igenom, men inte fullt ut, det blir det först när Han kommer tillbaka en dag.
Det engelaks uttrycket är att The kingdom of God is at hand - alltså så nära att du kan ta på det, men ändå inte helt och fullt. Du kan ju också stöta det ifrån dig.
Vi får leva efter Guds Rikes principer redan nu, leva i Guds Rike redan nu, fast dett ännu inte är fullt synligt, men genom att tillämpa principerna i Jesu liv och undervisning, så kan vi visa vem Han är och visa vägen till Honom så att fler kan få ett helt och upprättat liv redan nu och sedan i evighet.
I lördags var det nästan en liten försmak av festen i Guds Rike då vi hade Doft av Jul. Ca 50 pers kom, flera familjer som aldrig varit här förut men som bjudits in av oss eller sina barn som gick i Lucia tåget. Och det är ju några av barnen/ungdomarna som kommer på Chillout på torsdagar.
Och vilket Lucia-tåg då, med Lucia på elbas och en tomte på trummor till "Staffan-Stalledräng" och "Ett litet barn av Davids hus".
Alla verkade trivas och festa tillsammans. Barnloppis, Fiskdamm, Julgröt och fika var poppis. Även en stunds StandUp fick vi till livs och det är ju gott att få skratta i kyrkan. Ett stort Tack till alla som medverkade och hjälpte till och alla som kom och festade.
Guds Rike är nära när man kan vara glada och fira tillsammans i Guds hus och om detta var bra så är ju evigheten i det fullkomliga Gudsriket ofantligt mycket bättre, utan sjukdom, ondska och elände. Vilket härligt framtidshopp vi har!
Blessings!
Luciatåget
Trängsel vid fika-bänken
Det engelaks uttrycket är att The kingdom of God is at hand - alltså så nära att du kan ta på det, men ändå inte helt och fullt. Du kan ju också stöta det ifrån dig.
Vi får leva efter Guds Rikes principer redan nu, leva i Guds Rike redan nu, fast dett ännu inte är fullt synligt, men genom att tillämpa principerna i Jesu liv och undervisning, så kan vi visa vem Han är och visa vägen till Honom så att fler kan få ett helt och upprättat liv redan nu och sedan i evighet.
I lördags var det nästan en liten försmak av festen i Guds Rike då vi hade Doft av Jul. Ca 50 pers kom, flera familjer som aldrig varit här förut men som bjudits in av oss eller sina barn som gick i Lucia tåget. Och det är ju några av barnen/ungdomarna som kommer på Chillout på torsdagar.
Och vilket Lucia-tåg då, med Lucia på elbas och en tomte på trummor till "Staffan-Stalledräng" och "Ett litet barn av Davids hus".
Alla verkade trivas och festa tillsammans. Barnloppis, Fiskdamm, Julgröt och fika var poppis. Även en stunds StandUp fick vi till livs och det är ju gott att få skratta i kyrkan. Ett stort Tack till alla som medverkade och hjälpte till och alla som kom och festade.
Guds Rike är nära när man kan vara glada och fira tillsammans i Guds hus och om detta var bra så är ju evigheten i det fullkomliga Gudsriket ofantligt mycket bättre, utan sjukdom, ondska och elände. Vilket härligt framtidshopp vi har!
Blessings!
Luciatåget
Trängsel vid fika-bänken
Now what?
Tänkte skriva en lite update-blogg om hur det är med mig. Det känns lite som rubriken ovan - now what?
Nu är jag undersökt från topp till tå (typ), lyckades t.o.m. övertala doktorn att ta ett glutenprov, vilket jag får svar på om ett par veckor. Annars är jag tydligen kliniskt frisk, vilket man i och för sig skall vara tacksam för, det hade ju inte varit så kul att får diagnosen cancer eller så. Samtidigt hade det varit lättare om det fanns en fysisk förklaring till yrseln och ett botemedel. Men, nu är det inte så. Nu ska jag fortsätta med antidepressiv medicin, KBT och sjukgymnastik och det ska, enligt läkarna, hjälpa, men ingen kan säga när. Och samtidigt förminskas min sjukskrivning enligt försäkringskassans mall, nu 50 % fram till 17/1-10 och sedan 25% till 28/2 och se'n får vi se.
Så vad gör jag nu? Ska jag acceptera att det kommer att vara så här länge, kanske resten av livet, eller ska jag fortsätta tro att det går över? Livet måste ju gå vidare under tiden och det är inte alltid så lätt, tidvis rätt svårt faktiskt.
Hur länge tänker Gud låta denns prövning vara. Han verkar ju ha nå'n sorts plan eftersom jag inte är bra än.
Jag har läst många böcker om bön och helande och om tro och tvivel och hjälp i svårigheter etc. Det är ju bra att veta att det i Bibeln finns rätt många obesvarade böner - för att Gud haft en annan plan som visat sig senare. Jag får väl lita på att det är så då.
Tack alla Ni som tänker, ber och uppmuntrar mig, fortfarande, det är ju nästan 8 månader och jag förstår om man tröttnar - det har jag gjort många gånger :-)
Men fortsätt gärna be för mig. Jag vill gå gärna bli helt bra igen så jag kan vara "mig själv". Och skulle Gud säga nå'nting till någon av Er när Ni ber, så tala gärna om det för mig.
Blessings!
Ljuset lyser i mörkret
Nu är jag undersökt från topp till tå (typ), lyckades t.o.m. övertala doktorn att ta ett glutenprov, vilket jag får svar på om ett par veckor. Annars är jag tydligen kliniskt frisk, vilket man i och för sig skall vara tacksam för, det hade ju inte varit så kul att får diagnosen cancer eller så. Samtidigt hade det varit lättare om det fanns en fysisk förklaring till yrseln och ett botemedel. Men, nu är det inte så. Nu ska jag fortsätta med antidepressiv medicin, KBT och sjukgymnastik och det ska, enligt läkarna, hjälpa, men ingen kan säga när. Och samtidigt förminskas min sjukskrivning enligt försäkringskassans mall, nu 50 % fram till 17/1-10 och sedan 25% till 28/2 och se'n får vi se.
Så vad gör jag nu? Ska jag acceptera att det kommer att vara så här länge, kanske resten av livet, eller ska jag fortsätta tro att det går över? Livet måste ju gå vidare under tiden och det är inte alltid så lätt, tidvis rätt svårt faktiskt.
Hur länge tänker Gud låta denns prövning vara. Han verkar ju ha nå'n sorts plan eftersom jag inte är bra än.
Jag har läst många böcker om bön och helande och om tro och tvivel och hjälp i svårigheter etc. Det är ju bra att veta att det i Bibeln finns rätt många obesvarade böner - för att Gud haft en annan plan som visat sig senare. Jag får väl lita på att det är så då.
Tack alla Ni som tänker, ber och uppmuntrar mig, fortfarande, det är ju nästan 8 månader och jag förstår om man tröttnar - det har jag gjort många gånger :-)
Men fortsätt gärna be för mig. Jag vill gå gärna bli helt bra igen så jag kan vara "mig själv". Och skulle Gud säga nå'nting till någon av Er när Ni ber, så tala gärna om det för mig.
Blessings!
Ljuset lyser i mörkret
Peace to the people
Adventstiden inleddes med en kväll av skratt. StandUp-kvällen på Frälsis var en succé. Dels för att komikerna som uppträdde var jätteroliga och att de uppträdde gratis så att intäkterna kunde gå till Julgrytan, samt att flera som aldrig förut varit hos oss kom och hade en rolig kväll.
Mackan Andersson Ludde Samuelsson
Dagen efter hade vi Adventsgudstjänst. Vi tände första ljuset och firade en fin gudstjänst i vår ommöblerade lokal. Dagen till ära predikade jag faktiskt, visserligen sittande vid cafébordet där vi alla satt, men ändå. Jag har inte predikat sedan den 5/7 så det var en bra känsla. Den finns att lyssna på eller laddas ner under "Predikningar" på hemsidan.
Jesus kom för att "förkunna fred för folken" (Sak.9:9-10) och det var det Han gjorde, Han predikade ju Guds Rike, och en evighet i fred och frid, en ny himmel och en ny jord - det talade vi om förra söndagen, som var Domsöndagen. En fullkomlig fred blir det inte förrän Han kommer tillbaka, men vår uppgift är att förkunna fred för folken nu också, för Guds Rike är tillgängligt för oss nu, det kom ju med Jesus, men inte fullt ut förrän Han kommer tillbaka.
Så då går vi in i adventstiden, denna stämningsfulla tid, med förväntan att få fira jul och det gör vi snart. Men detta är ca fyra veckor, sedan kommer januari.....kallt, mörkt, räkningar..... januari kan vara en av de längsta, värsta och kallaste månaderna på året och det behövs mycket fest och uppmuntran för att komma igenom, om man inte tillbringar den på Canarias..
Men, för oss får adventstiden fortsätta – hela tiden. Vi väntar på Jesu återkomst och det kan vi ju försöka komma ihåg i januari. Han ska komma tillbaka för att ställa alt tillrätta.
Så under tiden, medan vi väntar, för vi har väl inte slutat vänta fast Han dröjt länge nu? Nej, vi lever i advent och vi får under tiden förkunna fred för folken och på så sätt visa Guds Rike. Den sortens fred som är mer än avsaknaden av krig - att våra nuvarande prioriteringar vänds upp och ner? Istället för makt – beroende. Istället för rädsla – kärlek. Istället för passivitet – mod.
I och med Jesus bröt den Messianska tidsperioden igenom. Det som kallas Nådens År och som är rubriken för denna söndag. Nådens år, då människor skulle bli frälsta, få sina synder förlåtna, botade från sjukdomar och befriade från demoner. Jesus gjorde ju allt detta under sin livstid på jorden och har fortsatt alltsedan dess, genom sina lärjungar. Vårt uppdrag är detsamma – att predika ett nådens år. Året som ligger framför oss, kanske det kan bli ett nådens år för oss och våra medmänniskor.
Under denna stämningsfulla tid blir det en hel del festande. På lördag, den 5/12 kl.15 är ni välkomna till Frälsis, Limhamn igen på Doft av Jul. Julfest till förmån för vårt bar/ungdomsarbete. Det blir barnloppis, Luciatåg, servering med hembakta lussekatter m.m., underhållning etc.
Välkomna alla!
Mackan Andersson Ludde Samuelsson
Dagen efter hade vi Adventsgudstjänst. Vi tände första ljuset och firade en fin gudstjänst i vår ommöblerade lokal. Dagen till ära predikade jag faktiskt, visserligen sittande vid cafébordet där vi alla satt, men ändå. Jag har inte predikat sedan den 5/7 så det var en bra känsla. Den finns att lyssna på eller laddas ner under "Predikningar" på hemsidan.
Jesus kom för att "förkunna fred för folken" (Sak.9:9-10) och det var det Han gjorde, Han predikade ju Guds Rike, och en evighet i fred och frid, en ny himmel och en ny jord - det talade vi om förra söndagen, som var Domsöndagen. En fullkomlig fred blir det inte förrän Han kommer tillbaka, men vår uppgift är att förkunna fred för folken nu också, för Guds Rike är tillgängligt för oss nu, det kom ju med Jesus, men inte fullt ut förrän Han kommer tillbaka.
Så då går vi in i adventstiden, denna stämningsfulla tid, med förväntan att få fira jul och det gör vi snart. Men detta är ca fyra veckor, sedan kommer januari.....kallt, mörkt, räkningar..... januari kan vara en av de längsta, värsta och kallaste månaderna på året och det behövs mycket fest och uppmuntran för att komma igenom, om man inte tillbringar den på Canarias..
Men, för oss får adventstiden fortsätta – hela tiden. Vi väntar på Jesu återkomst och det kan vi ju försöka komma ihåg i januari. Han ska komma tillbaka för att ställa alt tillrätta.
Så under tiden, medan vi väntar, för vi har väl inte slutat vänta fast Han dröjt länge nu? Nej, vi lever i advent och vi får under tiden förkunna fred för folken och på så sätt visa Guds Rike. Den sortens fred som är mer än avsaknaden av krig - att våra nuvarande prioriteringar vänds upp och ner? Istället för makt – beroende. Istället för rädsla – kärlek. Istället för passivitet – mod.
I och med Jesus bröt den Messianska tidsperioden igenom. Det som kallas Nådens År och som är rubriken för denna söndag. Nådens år, då människor skulle bli frälsta, få sina synder förlåtna, botade från sjukdomar och befriade från demoner. Jesus gjorde ju allt detta under sin livstid på jorden och har fortsatt alltsedan dess, genom sina lärjungar. Vårt uppdrag är detsamma – att predika ett nådens år. Året som ligger framför oss, kanske det kan bli ett nådens år för oss och våra medmänniskor.
Under denna stämningsfulla tid blir det en hel del festande. På lördag, den 5/12 kl.15 är ni välkomna till Frälsis, Limhamn igen på Doft av Jul. Julfest till förmån för vårt bar/ungdomsarbete. Det blir barnloppis, Luciatåg, servering med hembakta lussekatter m.m., underhållning etc.
Välkomna alla!
