Evighetshopp och ett gott skratt!
Söndagen som gick var Domsöndagen och temat vi hade var "Guds kärleksfulla grepp". Domsöndagen har missbrukats en hel del förr i tiden. Det finns de stackars skadade människor som aldrig kunnat se fram emot Jesu återkomst för att de redan som barn blivit skrämda av sk. Domedagspredikanter som talade om för dem att de säkert aldrig skulle hinna bli vuxna innan Jesus kom tillbaka för att döma!!! De målade upp en mörk framtid och ett stort hot och sedan var det ingen som förklarade hur det egentligen står till.
Det vi samtalade om i söndags handlar om hopp och fest. Guds kärleksfulla grepp är att den som tror skall aldrig gå förlorad. Han kommer med erbjudandet och vi väljer.
Jesus ska komma tillbaka, inte som alltings slut utan som alltings början. En ny himmel och en ny jord ska skapas och ingen ondska ska finnas mer.
Då kommer alla som på något sätt formulerat en trosbekännelse – kanske bara ord som - Jag vet inte om Du finns men jag vill det för jag behöver Dig – alla sådana kommer att ta emot Honom med glädje och alla människor kommer att säga Jesus är Herre, oavsett tidigare åsikt. ”Alla knän skall böjas och alla tungor skall bekänna att Jesus Kristus är Herre.”
Vi är på väg mot den återkommande Jesus. Världshistorien slutar inte med att rullgardinen dras ner, tvärtom den dras upp!
Vi pratade också om helvetet, vem kommer dit? Vilka är de orättfärdiga? Hur ser straffet ut?
Jag tror att det som kommer till helvetet gör det frivilligt. De är de som med berått mod hela livet valt att göra uppror mot Gud och absolut inte vill ha med Honom att göra i evigheten heller. Gud skickar ingen till helvetet, de går självmant och dörren stängs från insidan.
Jag älskar och lever med Jesus som Herre i mitt liv. Även när jag inte ser, hör eller ens känner det (vilket har varit en verklighet för mig till och från ganska länge nu) så är Han här. För Jesus kommer inte bara tillbaka i en avlägsen framtid utan Han kommer till oss nu, varje dag, hela tiden. Han är den som ständigt kommer med ljus, hopp och kärlek, den som hjälper oss att ta ett steg till.
Jag vill vänta på Jesus aktivt och det bästa sättet att göra det tror jag, är att vänta tillsammans med Honom. För Han är inte bara ett ansikte i framtiden. Han som en gång kommer tillbaka – inte för att avsluta folkens liv utan för att avsluta folkens lidande – har lovat att vara en följeslagare till den meningsfulla framtiden. Det lovade Han när Han sa: ”Jag är med er alla dagar.”
Guds Rike är redan här och ännu inte. Det är inom oss som tagit emot Honom, Hans lärjungar. Vårt dubbla medborgarskap uppmanar oss att utföra Guds Rikes gärningar här och nu och för framtiden.
En sådan Guds Rikes gärning är ju att hjälpa varandra, de som har det svårt, de hemlösa, fattiga ja, de som har det jobbigt på olika sätt. Frälsningsarmén gör det bl.a. genom att samla pengar i sina "Julgrytor" till förmån för det sociala arbetet Frälsis utför på många platser.
Nu på lördag, den 28:e, är det kick-off för Julgrytan och på Limhamnskåren inbjuder vi till en StandUp-kväll till förmån för Julgrytan. Inträde 50 kr. Komikerna uppträder gratis och intäkterna går till Julgrytan.
Kom och "Skratta och håll grytan kokande".
Blessings!
Det vi samtalade om i söndags handlar om hopp och fest. Guds kärleksfulla grepp är att den som tror skall aldrig gå förlorad. Han kommer med erbjudandet och vi väljer.
Jesus ska komma tillbaka, inte som alltings slut utan som alltings början. En ny himmel och en ny jord ska skapas och ingen ondska ska finnas mer.
Då kommer alla som på något sätt formulerat en trosbekännelse – kanske bara ord som - Jag vet inte om Du finns men jag vill det för jag behöver Dig – alla sådana kommer att ta emot Honom med glädje och alla människor kommer att säga Jesus är Herre, oavsett tidigare åsikt. ”Alla knän skall böjas och alla tungor skall bekänna att Jesus Kristus är Herre.”
Vi är på väg mot den återkommande Jesus. Världshistorien slutar inte med att rullgardinen dras ner, tvärtom den dras upp!
Vi pratade också om helvetet, vem kommer dit? Vilka är de orättfärdiga? Hur ser straffet ut?
Jag tror att det som kommer till helvetet gör det frivilligt. De är de som med berått mod hela livet valt att göra uppror mot Gud och absolut inte vill ha med Honom att göra i evigheten heller. Gud skickar ingen till helvetet, de går självmant och dörren stängs från insidan.
Jag älskar och lever med Jesus som Herre i mitt liv. Även när jag inte ser, hör eller ens känner det (vilket har varit en verklighet för mig till och från ganska länge nu) så är Han här. För Jesus kommer inte bara tillbaka i en avlägsen framtid utan Han kommer till oss nu, varje dag, hela tiden. Han är den som ständigt kommer med ljus, hopp och kärlek, den som hjälper oss att ta ett steg till.
Jag vill vänta på Jesus aktivt och det bästa sättet att göra det tror jag, är att vänta tillsammans med Honom. För Han är inte bara ett ansikte i framtiden. Han som en gång kommer tillbaka – inte för att avsluta folkens liv utan för att avsluta folkens lidande – har lovat att vara en följeslagare till den meningsfulla framtiden. Det lovade Han när Han sa: ”Jag är med er alla dagar.”
Guds Rike är redan här och ännu inte. Det är inom oss som tagit emot Honom, Hans lärjungar. Vårt dubbla medborgarskap uppmanar oss att utföra Guds Rikes gärningar här och nu och för framtiden.
En sådan Guds Rikes gärning är ju att hjälpa varandra, de som har det svårt, de hemlösa, fattiga ja, de som har det jobbigt på olika sätt. Frälsningsarmén gör det bl.a. genom att samla pengar i sina "Julgrytor" till förmån för det sociala arbetet Frälsis utför på många platser.
Nu på lördag, den 28:e, är det kick-off för Julgrytan och på Limhamnskåren inbjuder vi till en StandUp-kväll till förmån för Julgrytan. Inträde 50 kr. Komikerna uppträder gratis och intäkterna går till Julgrytan.
Kom och "Skratta och håll grytan kokande".
Blessings!
Ett äventyr
Idag fick vi vara med om ett äventyr på Frälsis. Det var familjegudstjänst och Rosi gjorde det helt fantastiskt. Ja, hon hade haft hjälp med rekvisitan och tekniken och bibelläsningen, vilket också gick alldeles utmärkt, men planering och genomförande leddes av henne. Vad jag är tacksam över mina underbara medarbetare, allihopa, skulle inte vilja vara utan dem. Skulle inte klara mig utan dem...... Jag behövde bara fixa fikat, så det blev glasstårta! Är det fest så är det!
Det var så roligt att träffa några av barnen och föräldrarna som vi lärde känna genom Öppna Förskolan förra året och som vi inte har sett på så länge eftersom jag inte kunnat ha ÖF på hela terminen. Jag önskar verkligen att jag ska bli bra snart så jag kan starta den igen. Under tiden får vi har regelbundna familjegudstjänster med Rosi i spetsen, ja, det får vi ha sedan också!!
Här är några bilder därifrån i alla fall!
Blessings!
Nu ska vi spela på trumman
Spännande med Bibeln
Dockteater meed Ester och Lukas
Här fiskas fisk-böner
Det var så roligt att träffa några av barnen och föräldrarna som vi lärde känna genom Öppna Förskolan förra året och som vi inte har sett på så länge eftersom jag inte kunnat ha ÖF på hela terminen. Jag önskar verkligen att jag ska bli bra snart så jag kan starta den igen. Under tiden får vi har regelbundna familjegudstjänster med Rosi i spetsen, ja, det får vi ha sedan också!!
Här är några bilder därifrån i alla fall!
Blessings!
Nu ska vi spela på trumman
Spännande med Bibeln
Dockteater meed Ester och Lukas
Här fiskas fisk-böner
Bönedygn och Familjegudstjänst
Frälsningsarmén i Sverige/Lettland har under oktober och november månad 24/7-bön och dygnet den 13/11 från 00.00 - 24.00 hade vi på Limhamnskåren ansvar för bedjandet i kedjan. Vi är ju inte så många i församlingen så vi fick ju ha mer än en timme var, de flesta av oss. Jag måste säga att jag är impad av honom som tog passet mellan 00.00 - 05.00! Några bad hemma och andra bad på kåren där Rosi hade gjort iordning ett jättefint och kreativt bönerum med olika stationer och tips på sätt att be. Jag är så glad att hon finns i kåren. Det hade varit fattigt utan henne.
Vårt dagliga bröd Gud är vår sköld
Förlåt Lyssna och skriv
Imorgon, söndag, är det dags för den första familjegudstjänsten på länge. Eftersom jag inte har kunnat ha Öppna Förskolan under hela terminen hittintills och det inte verkar som om det blir på ett tag heller, så ville vi göra något för de familjer som kanske saknar den gemenskapen och imorgon är det alltså gudstjänst inriktad speciellt till dem, fast alla är narutligtvis välkomna, det är ju bara roligt när flera generationer samlas och gläds tillsammans. Magnus har fullt upp idag att bygga dockteater och möblera om lokalen och Rosi ansvarar för själva gudstjänsten. Jag behöver bara fixa fikat och vara trevlig - hoppas jag klarar det :-) Det blir festligt fika i alla fall och kom gärna även om du inte har barn, det kanske till och med kan vara inspirerande för dig.
Blessings!
Vårt dagliga bröd Gud är vår sköld
Förlåt Lyssna och skriv
Imorgon, söndag, är det dags för den första familjegudstjänsten på länge. Eftersom jag inte har kunnat ha Öppna Förskolan under hela terminen hittintills och det inte verkar som om det blir på ett tag heller, så ville vi göra något för de familjer som kanske saknar den gemenskapen och imorgon är det alltså gudstjänst inriktad speciellt till dem, fast alla är narutligtvis välkomna, det är ju bara roligt när flera generationer samlas och gläds tillsammans. Magnus har fullt upp idag att bygga dockteater och möblera om lokalen och Rosi ansvarar för själva gudstjänsten. Jag behöver bara fixa fikat och vara trevlig - hoppas jag klarar det :-) Det blir festligt fika i alla fall och kom gärna även om du inte har barn, det kanske till och med kan vara inspirerande för dig.
Blessings!
"Det kommer snart ljusare tider"
Ja, precis så sa han, M, ägaren till caféet jag och en väninna var och fikade på i förmiddags. Eftersom jag varit där mycket har jag lärt känna honom och nu var det ganska längesedan vi sågs så han frågade hu läget är. Jag svarade att jag just nu tycker att det går två steg framåt och tre tillbaka och han tyckte dte var tråkigt. Sedan serverade han några gäster och när han gick förbi mig tog han mig på armen och sa "Det kommer snart ljusare tider". Se'n fortsatte han servera. Jag reflekterade inte över det då, utan senare när jag tänkte på det hela. Det var inte riktigt likt honom (han kan annars vara ganska sarkastisk, på ett vänligt sätt) och jag undrade om det kunde vara så att Gud valde att använda honom som en kanal för att ge mig ett tecken på att det ska bli ljusare tider i mitt tillstånd. För jag menar, om man tänker på att han skulle tala om vädret, att det skulle bli ljusare och av den anledningen lättare att leva, så var det ju helt galet. Det är november, vintersolståndet är inte förrän den 21 december och även efter det vet man bara rent intellektuellt att det blir ljusare, det märks ju inte på länge ändå.
Han är inte (vad jag vet) troende eller så, men vi har pratat mycket om tro förstås när vi träffats. Men Gud använder ju vem Han vill och ja, jag antar att det visar sig framöver om det var så.
När jag kom hem läste jag i min andaktsbok "Nattljus" av Charles Swindoll, dagens text: "Våra prövningar är inte något ytligt eller irrelevant. De är förmedlare av nåd som Gud använder för att få oss att växa. Ytliga problem kräver ytliga lösningar. Det verkliga livet är inte sådant. Dess huvudvärk och stress går mycket djupare. De berör fundamentet för vår trygghet. Men Gud säger att Han är en hjälp i nöden. Han är omedelbart tillgänglig. Inser du att vart du än reser, vilken tid på dagen det än är, kan du ropa och Han kommer att svara?" "Ropa till mig och jag ska svara dig och låta dig höra stora ting, hemligheter du inte känner." Jer.33:3
Jaha, vad gör jag då för fel? Ropar jag inte tillräckligt högt? Eller hör jag bara inte svaret? Eller är min tro för liten och svag?
Jag önskar verkligen att Gud faktiskt använde M idag som sitt språkrör, så att det verkligen blir ljusare tider i min hälsa snart. Jag får väl som sagt se det framöver och kämpa vidare under tiden med Bön, KBT, sjukgymnastik m.m. Tack alla förebedjare för Ert tålamod.
Blessings!
Ljusa tider på väg?
Han är inte (vad jag vet) troende eller så, men vi har pratat mycket om tro förstås när vi träffats. Men Gud använder ju vem Han vill och ja, jag antar att det visar sig framöver om det var så.
När jag kom hem läste jag i min andaktsbok "Nattljus" av Charles Swindoll, dagens text: "Våra prövningar är inte något ytligt eller irrelevant. De är förmedlare av nåd som Gud använder för att få oss att växa. Ytliga problem kräver ytliga lösningar. Det verkliga livet är inte sådant. Dess huvudvärk och stress går mycket djupare. De berör fundamentet för vår trygghet. Men Gud säger att Han är en hjälp i nöden. Han är omedelbart tillgänglig. Inser du att vart du än reser, vilken tid på dagen det än är, kan du ropa och Han kommer att svara?" "Ropa till mig och jag ska svara dig och låta dig höra stora ting, hemligheter du inte känner." Jer.33:3
Jaha, vad gör jag då för fel? Ropar jag inte tillräckligt högt? Eller hör jag bara inte svaret? Eller är min tro för liten och svag?
Jag önskar verkligen att Gud faktiskt använde M idag som sitt språkrör, så att det verkligen blir ljusare tider i min hälsa snart. Jag får väl som sagt se det framöver och kämpa vidare under tiden med Bön, KBT, sjukgymnastik m.m. Tack alla förebedjare för Ert tålamod.
Blessings!
Ljusa tider på väg?
Barnkalas, Gudstjänst, Fars Dag och lite till
I lördags var vi på Let's Go (Bowling och eventplats på Limhamn) mellan 14-16 för Gabriels barnkalas. 9 st 7-8-åringar bowlade glatt en timme och sedan åts det pizza, läsk och glass. Gabriel fick presenter som uppskattades och jag tror att alla var nöjda. Det var första gången något av våra barn fick ha kalas på en sådan plats, men i år kändes det som minst ansträngande för mig i alla fall och även om det sved lite i plånboken så var det värt det.
Igår, söndag,hade vi gudstjänst (förstås) och samtalade om faderskap, fäder i Bibeln och Gud som vår Far (och mor). Och eftermiddagen tillbringades hos mina föräldrar på Fars Dags-kaffe.
Jag tillhör ju den lyckliga skaran som fortfarande har båda mina föräldrar i livet och som faktiskt fortfarande är gifta med varandra (sedan 53 år tillbaka).
Jag skrev ju sist att jag skulle till en kardiolog och göra ultraljud på hjärtat. Det var jag och läkaren, en mycket vänlig och omtänksam italienska, undersökte mitt hjärta grundligt och sa att jag har ett vackert och väl fungerande hjärta. Det var vackert både anatomiskt och emotionellt, sa hon. Vilket fick mig att undra om hon kunde se rakt igenom hela mig på nå't sätt. Hon lovade komma och lyssna när jag predikar när jag blivit helt frisk igen. För det var hon övertygad om att jag skulle bli.
Idag, på förmiddagen, var jag på Aktiv Rehab och tränade styrketräning, hela programmet som jag blev introducerad till förra veckan. Det kändes bra att arbeta med musklerna - får se hur det känns imorgon...
Det spöregnar ute, men jag tror det är dags för en liten promenad i alla fall. Tur det finns regnkläder.
Blessings!
Coolt ljus och färgglada klot på Let's Go
Presentöppnande måste man ju också ha
Igår, söndag,hade vi gudstjänst (förstås) och samtalade om faderskap, fäder i Bibeln och Gud som vår Far (och mor). Och eftermiddagen tillbringades hos mina föräldrar på Fars Dags-kaffe.
Jag tillhör ju den lyckliga skaran som fortfarande har båda mina föräldrar i livet och som faktiskt fortfarande är gifta med varandra (sedan 53 år tillbaka).
Jag skrev ju sist att jag skulle till en kardiolog och göra ultraljud på hjärtat. Det var jag och läkaren, en mycket vänlig och omtänksam italienska, undersökte mitt hjärta grundligt och sa att jag har ett vackert och väl fungerande hjärta. Det var vackert både anatomiskt och emotionellt, sa hon. Vilket fick mig att undra om hon kunde se rakt igenom hela mig på nå't sätt. Hon lovade komma och lyssna när jag predikar när jag blivit helt frisk igen. För det var hon övertygad om att jag skulle bli.
Idag, på förmiddagen, var jag på Aktiv Rehab och tränade styrketräning, hela programmet som jag blev introducerad till förra veckan. Det kändes bra att arbeta med musklerna - får se hur det känns imorgon...
Det spöregnar ute, men jag tror det är dags för en liten promenad i alla fall. Tur det finns regnkläder.
Blessings!
Coolt ljus och färgglada klot på Let's Go
Presentöppnande måste man ju också ha
Chillout
Ja, om man sticker ut näsan utanför dörren idag så är det verkligen "chilly out". 4 plusgrader och med en hård vind som gör att det känns som 20 minusgrader och nu flyger det nå't vitt i luften också, suck. Nåja, är det november så är det.
I söndags fyllde Gabriel 8 år och vi hade kalas för släkten, på lördag blir det barnkalas på Let's Go - bowlinghallen, dyrt men praktiskt. Känner inte riktigt att jag orkar ordna något annat i detta läget.
Igår var jag hos sjukgymnasten och fick träna styrketräning för första gången på ett halvår..... ja, det gick bra, ja, det var jobbigt och ja, jag har träningsvärk idag och det är en underbar känsla. Jag hoppas kunna bygga upp de försvagade musklerna i min kropp, som bl.a. gör att jag har så ont i nacken och axlarna. Och jag får även lära mig Basal Kroppskännedom - t.ex. att verkligen hitta och känna de olika muskler man ska använda till olika rörelser. Så det, tillsammans med KBT och antidep - medicin och en remiss hos neurologen och en tid för ultraljud på hjärtat imorgon, den 5/11, så går livet och kampen vidare och jag är fortfarande så tacksam för alla tankar och förböner.
Tillbaka till Chillout - det heter nämligen den nya verksamhet som startar på Limhamnskåren imorgon (torsdag) eftermiddag kl.16.30 för ungdomar i årskurs 6-9. En sorts Fristad där man kan hänga, läsa, lyssna på musik, Scrapbooka, träna Kampsport, spela Wii, Fika m.m. Imorgon är det Öppet hus och man kan prova på olika saker och då blir det även StandUp och Kampsportsuppvisning.
Jag var förresten inne i lokalen och testade Wii-spelet när det var nyinköpt. Jag har aldrig spelat Wii förut och nu provade jag på boxning - jag vann på knockout i första ronden :-) Vad säger det om mig....hm?
Anyway, känner Ni någon i årskurs 6-9 så skicka hit dem imorgon 16.30.
Blessings!
I söndags fyllde Gabriel 8 år och vi hade kalas för släkten, på lördag blir det barnkalas på Let's Go - bowlinghallen, dyrt men praktiskt. Känner inte riktigt att jag orkar ordna något annat i detta läget.
Igår var jag hos sjukgymnasten och fick träna styrketräning för första gången på ett halvår..... ja, det gick bra, ja, det var jobbigt och ja, jag har träningsvärk idag och det är en underbar känsla. Jag hoppas kunna bygga upp de försvagade musklerna i min kropp, som bl.a. gör att jag har så ont i nacken och axlarna. Och jag får även lära mig Basal Kroppskännedom - t.ex. att verkligen hitta och känna de olika muskler man ska använda till olika rörelser. Så det, tillsammans med KBT och antidep - medicin och en remiss hos neurologen och en tid för ultraljud på hjärtat imorgon, den 5/11, så går livet och kampen vidare och jag är fortfarande så tacksam för alla tankar och förböner.
Tillbaka till Chillout - det heter nämligen den nya verksamhet som startar på Limhamnskåren imorgon (torsdag) eftermiddag kl.16.30 för ungdomar i årskurs 6-9. En sorts Fristad där man kan hänga, läsa, lyssna på musik, Scrapbooka, träna Kampsport, spela Wii, Fika m.m. Imorgon är det Öppet hus och man kan prova på olika saker och då blir det även StandUp och Kampsportsuppvisning.
Jag var förresten inne i lokalen och testade Wii-spelet när det var nyinköpt. Jag har aldrig spelat Wii förut och nu provade jag på boxning - jag vann på knockout i första ronden :-) Vad säger det om mig....hm?
Anyway, känner Ni någon i årskurs 6-9 så skicka hit dem imorgon 16.30.
Blessings!
