"Det kommer snart ljusare tider"
Ja, precis så sa han, M, ägaren till caféet jag och en väninna var och fikade på i förmiddags. Eftersom jag varit där mycket har jag lärt känna honom och nu var det ganska längesedan vi sågs så han frågade hu läget är. Jag svarade att jag just nu tycker att det går två steg framåt och tre tillbaka och han tyckte dte var tråkigt. Sedan serverade han några gäster och när han gick förbi mig tog han mig på armen och sa "Det kommer snart ljusare tider". Se'n fortsatte han servera. Jag reflekterade inte över det då, utan senare när jag tänkte på det hela. Det var inte riktigt likt honom (han kan annars vara ganska sarkastisk, på ett vänligt sätt) och jag undrade om det kunde vara så att Gud valde att använda honom som en kanal för att ge mig ett tecken på att det ska bli ljusare tider i mitt tillstånd. För jag menar, om man tänker på att han skulle tala om vädret, att det skulle bli ljusare och av den anledningen lättare att leva, så var det ju helt galet. Det är november, vintersolståndet är inte förrän den 21 december och även efter det vet man bara rent intellektuellt att det blir ljusare, det märks ju inte på länge ändå.
Han är inte (vad jag vet) troende eller så, men vi har pratat mycket om tro förstås när vi träffats. Men Gud använder ju vem Han vill och ja, jag antar att det visar sig framöver om det var så.
När jag kom hem läste jag i min andaktsbok "Nattljus" av Charles Swindoll, dagens text: "Våra prövningar är inte något ytligt eller irrelevant. De är förmedlare av nåd som Gud använder för att få oss att växa. Ytliga problem kräver ytliga lösningar. Det verkliga livet är inte sådant. Dess huvudvärk och stress går mycket djupare. De berör fundamentet för vår trygghet. Men Gud säger att Han är en hjälp i nöden. Han är omedelbart tillgänglig. Inser du att vart du än reser, vilken tid på dagen det än är, kan du ropa och Han kommer att svara?" "Ropa till mig och jag ska svara dig och låta dig höra stora ting, hemligheter du inte känner." Jer.33:3
Jaha, vad gör jag då för fel? Ropar jag inte tillräckligt högt? Eller hör jag bara inte svaret? Eller är min tro för liten och svag?
Jag önskar verkligen att Gud faktiskt använde M idag som sitt språkrör, så att det verkligen blir ljusare tider i min hälsa snart. Jag får väl som sagt se det framöver och kämpa vidare under tiden med Bön, KBT, sjukgymnastik m.m. Tack alla förebedjare för Ert tålamod.
Blessings!
Ljusa tider på väg?
Han är inte (vad jag vet) troende eller så, men vi har pratat mycket om tro förstås när vi träffats. Men Gud använder ju vem Han vill och ja, jag antar att det visar sig framöver om det var så.
När jag kom hem läste jag i min andaktsbok "Nattljus" av Charles Swindoll, dagens text: "Våra prövningar är inte något ytligt eller irrelevant. De är förmedlare av nåd som Gud använder för att få oss att växa. Ytliga problem kräver ytliga lösningar. Det verkliga livet är inte sådant. Dess huvudvärk och stress går mycket djupare. De berör fundamentet för vår trygghet. Men Gud säger att Han är en hjälp i nöden. Han är omedelbart tillgänglig. Inser du att vart du än reser, vilken tid på dagen det än är, kan du ropa och Han kommer att svara?" "Ropa till mig och jag ska svara dig och låta dig höra stora ting, hemligheter du inte känner." Jer.33:3
Jaha, vad gör jag då för fel? Ropar jag inte tillräckligt högt? Eller hör jag bara inte svaret? Eller är min tro för liten och svag?
Jag önskar verkligen att Gud faktiskt använde M idag som sitt språkrör, så att det verkligen blir ljusare tider i min hälsa snart. Jag får väl som sagt se det framöver och kämpa vidare under tiden med Bön, KBT, sjukgymnastik m.m. Tack alla förebedjare för Ert tålamod.
Blessings!
Ljusa tider på väg?
Kommentarer
Trackback
