Pappa Gud.....
På söndag är det Fars dag och köpmännen gnuggar händerna igen. Många pappor och fadersgestalter kommer att bli uppvaktade med blommor, tårta, kort och presenter. Varannan pappa kommer att få en slips i present. Andra gångbara gåvor är böcker och strumpor. Enligt en nätenkät från 2001 så vill far helst, om han själv får välja, ha whisky, cd-skivor, böcker och sport - och fritidsgrejor. I USA, där Fars dag firas i juni, spenderas varje år 10 miljarder kronor på Fars dags presenter - hm, finanskris...?
Vi kommer att ha Cafégudstjänst kl.11 på söndag (välkommen) då vi uppmärksammar Far på olika sätt. Gud är ju vår Far. Han är vår Skapare och då är Han vår Far och vill vara oss nära och lära känna oss bättre. Vi får frimodigt komma fram till Honom med våra frågor och be Honom leda oss och hjälpa oss. Ingen sund far skulle straffa sitt barn för att barnet söker lära känna honom bättre. Vi kan likt ett barn som hoppar upp i sin fars knä, komma inför Gud och söka lära känna Honom bättre.
Jesus lärde sina lärjungar, och oss, att be till vår Far. Ordet Abba som används i grundtexten har egentligen betydelsen pappa, eller ännu intimare - pappsen. Vi får verkligen vara barn till Gud.
Jesus var ständigt uppkopplad till sin himmelske Far. Han lär oss att vi kan vara lika öppna mot Gud, som Han var. Linjen till Gud är aldrig upptagen, det är en osynlig direktlinje som alltid är öppen, det är bara vi som oftast är för upptagna för att använda oss av den.
Jesus lär oss att bön är ett öppet samtal med Gud. Att vi får kalla Honom Far, Pappa. En del har en dålig relation till sin egen far. Man kan vara rädd för sin far, man kan ha blivit kränkt av sin far eller slagen eller haft en far som fullständigt struntat i en. Men Gud är en Far som ingen behöver vara rädd för eller ha aversioner mot. Gud är en Far med öppna armar och till Honom får vi be om allt, både det som är svårt ochjobbigt och det som är roligt.
Jesu bön röjer den omedelbara och ständiga kontakten som Far och Son har. Samma närhet till Gud får vi ha i vår bön.
Underrubriken på söndagens gudstjänst är: "Pappa Gud, hur kan man överleva utan Dig?"
Vi i västvärlden tar så mycket för givet. Vi tycker att vi kan klara oss själva, vi har det så bra. Det är först när det händer något utom vår kontroll som vi börjar tänka och undra om vi kanske inte är så allsmäktiga som vi trodde. När allt går bra bryr vi oss inte om Gud, men när något går snett tvekar vi oftast inte att skylla på Honom - märkligt det där.
Jag är glad att det finns människor i andra delar av världen där men får uppleva att Gud verkligen är ens Far, ens Pappa. I Pakistan sker helandeunder, väckelse, massor av människor i olika åldrar får ta emot Jesus som sin personlige Frälsare, Herre, vän och bror och Gud som sin Far. Läs rapporter här.
Tänk om vi också, kanske speciellt nu är vi firar Fars dag, kommer ihåg att det är Gud som gett oss allt vi har, Han älskar oss, vi får vara Hans barn och Han är vår Far, vår Pappa.
"Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi!" 1Joh.3:1
Ha en underbar Fars dag!
PTL-ministries i Pakistan
Vi kommer att ha Cafégudstjänst kl.11 på söndag (välkommen) då vi uppmärksammar Far på olika sätt. Gud är ju vår Far. Han är vår Skapare och då är Han vår Far och vill vara oss nära och lära känna oss bättre. Vi får frimodigt komma fram till Honom med våra frågor och be Honom leda oss och hjälpa oss. Ingen sund far skulle straffa sitt barn för att barnet söker lära känna honom bättre. Vi kan likt ett barn som hoppar upp i sin fars knä, komma inför Gud och söka lära känna Honom bättre.
Jesus lärde sina lärjungar, och oss, att be till vår Far. Ordet Abba som används i grundtexten har egentligen betydelsen pappa, eller ännu intimare - pappsen. Vi får verkligen vara barn till Gud.
Jesus var ständigt uppkopplad till sin himmelske Far. Han lär oss att vi kan vara lika öppna mot Gud, som Han var. Linjen till Gud är aldrig upptagen, det är en osynlig direktlinje som alltid är öppen, det är bara vi som oftast är för upptagna för att använda oss av den.
Jesus lär oss att bön är ett öppet samtal med Gud. Att vi får kalla Honom Far, Pappa. En del har en dålig relation till sin egen far. Man kan vara rädd för sin far, man kan ha blivit kränkt av sin far eller slagen eller haft en far som fullständigt struntat i en. Men Gud är en Far som ingen behöver vara rädd för eller ha aversioner mot. Gud är en Far med öppna armar och till Honom får vi be om allt, både det som är svårt ochjobbigt och det som är roligt.
Jesu bön röjer den omedelbara och ständiga kontakten som Far och Son har. Samma närhet till Gud får vi ha i vår bön.
Underrubriken på söndagens gudstjänst är: "Pappa Gud, hur kan man överleva utan Dig?"
Vi i västvärlden tar så mycket för givet. Vi tycker att vi kan klara oss själva, vi har det så bra. Det är först när det händer något utom vår kontroll som vi börjar tänka och undra om vi kanske inte är så allsmäktiga som vi trodde. När allt går bra bryr vi oss inte om Gud, men när något går snett tvekar vi oftast inte att skylla på Honom - märkligt det där.
Jag är glad att det finns människor i andra delar av världen där men får uppleva att Gud verkligen är ens Far, ens Pappa. I Pakistan sker helandeunder, väckelse, massor av människor i olika åldrar får ta emot Jesus som sin personlige Frälsare, Herre, vän och bror och Gud som sin Far. Läs rapporter här.
Tänk om vi också, kanske speciellt nu är vi firar Fars dag, kommer ihåg att det är Gud som gett oss allt vi har, Han älskar oss, vi får vara Hans barn och Han är vår Far, vår Pappa.
"Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi!" 1Joh.3:1
Ha en underbar Fars dag!
PTL-ministries i Pakistan
Kommentarer
Trackback
