Walk the walk

Söndagens tema (den 3/5) är "Vägen till livet".
Innan de första kristna började kallas kristna, sa de att de tillhörde Vägen. Livet var en vandring med Jesus, med den uppståndne Jesus genom DHA.

De hade inte bara fötts av sin mor in i detta livet utan blivit födda på nytt genom Jesus, genom att acceptera den gåva Jesus gav till oss alla då Han tog våra synder och dumheter, dog på korset och besegrade döden och uppstod igen, allt för vår skull. Detta var den vandring de första kristna levde och förde vidare och som gjorde att kyrkan så småningom spreds till hela världen.

Jesus sa själv, "Jag är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig". Jesus är både Livet självt men också Vägen till Livet. Så att vandra med Honom, leva med Honom är att gå Livets väg som leder till ett liv med mål och mening både nu och i evighet.

I olika sammanhang möter jag människor som tycker sig inte behöva Gud eller behöva bli frälsta - "jag är ju ingen mördare eller tjuv. Jag är snäll och hjälpsam". Ja, så är det, men inte desto mindre behöver vi alla frälsningen i Jesus Kristus.

Jag hävdar med en dåres envishet att Jesus är Vägen, Sanningen och Livet. Att vi behöver acceptera Hans gåva, Hans försoningsgärning, för att få ett liv värt att leva och ett liv värt att leva för evigt med Honom.

Trångsynt? Ja, det kanske jag är, men det är ändå sant. Jag läser i Joh. 3:16-18 "Så älskade Gud världen - dig och mig - att Han säde Sin ende Son, Jesus Kristus, för att de som tror på Honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom Honom. Den som tror på Honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende Sons namn."
Ja, säger några, visst, jag tror på Jesus...också. Sedan öppnar jag mina åtta schakran och gör lite hinduistiska yogaövningar....suck.

Det jag predikar är Jesus - bara Jesus, bara Jesu blod, bara Jesu kors, bara Jesus.

Det kan finnas många vägar som leder fram till Honom, men går du förbi Honom kommer du inte till Livet med stort L.


Någon har som sin teologi att "Gud är större än alla religioner" - visst så långt är det väl bra - men sedan - "Vi tror inte att nå'n kan säga sig ha Sanningen" - och där stiger jag av. Jesus är Sanningen, och det är för oss att ta emot och acceptera, så ser jag det  i alla fall. För om alla religioner leder till Gud, om alla vägar bär till frälsning, då faller ju hela den kristna tron och det kristna livet. Om alla vägar leder till the happy end, då är Jesu död och uppståndelse förgäves, då hade inte Gud behövt sända sin ende Son att lida och dö för vår skull. Hela försoningsgärningen är tillintetgjord, förlöjligad. Vi kan strunta i att fira både Jul och Påsk för det spelar ju ingen roll då.

Nej, ibland undrar jag varför vi människor ska komplicera till livet så otroligt mycket. Utan Gud hade vi ju inte ens funnits här. Utan Jesus hade vi inte haft en möjlighet till ett liv med mål och mening. Varför kan vi inte bara acceptera det och ta emot gåvan Han vill ge oss?

Ja, jag är inte naiv, jag vet att livets omständigheter gör oss tvivlande, missmodiga, eller övermodiga och stolta och högmodiga. Vi haltar på båda sidor och i olika perioder i livet undrar vi varför vi finns här över huvud taget eller var Gud finns i det här livet och i de här omständigheterna.

Trots dessa tvivel eller andra känslor så ändrar det inte det faktum att Gud sände sin Son till världen för att vi skulle få en chans att få liv, liv i överflöd, liv med mening och liv i evighet i ljus.

1Joh.5:11-12 "Och detta är vittnesbördet: Gud har gett oss evigt liv, och det livet finns i Hans Son. Den som har Hans Son har livet. Den som inte har Hans Son har inte livet."


I Bibeln lär vi oss hur Jesus levde på jorden och hur Han lärde sina lärjungar att leva - ett tjänande liv.

Tänk om vi som tror på och lever med Honom kunde leva så, och genom det visa andra vägen till Honom och vägen med Honom.

Att visa att livet med Jesus, den dagliga vandringen med Honom är det Liv som är värt att leva, att det får märkas igenom allt vi gör och allt vi säger, från den personliga andakten, genom kön till kassan i affären ner i plånboken och genom alla vardagssysslor.

Att det syns vem vi lever för och lever med, inte för utlandssemestern eller huset i Spanien, eller aktiemarknaden eller den dyra samlingen, utan kanske genom matkassen eller kaffet till den hemlösa eller kramen till det slagna barnet.

Vägen till livet är Jesus som ju är Vägen Sanningen och Livet. Lev och vandra med Honom.

Blessings!

Vandra med Jesus


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0