Kloster retreat
Så åkte jag då till Rögle kloster i tisdags på förmiddagen, jag anlände 10.30. Lite pirrigt Var det att komma till en plats man aldrig varit för att bara vara i två dygn. Blev mottagen av Syster Celine och hon visade mig runt i biblioteket, kapellet, matsalen och gästhuset. Jag hade privilegiet att vara ensam gäst det första dygnet, så jag hade hela gästhuset för mig själv. På onsdagen kom en gäst till, han skulle stanna till lördag.
Ett mysigt litet rum på andra våningen och fantastisk natur runt omkring. Jag tillbringade en hel del tid att gå promenader i omgivningen, bl.a. runt Rögle dammar, som är ett populärt fiskeställe och fiskarna bokstavligen hoppade i vattnet, så coolt. Tog mig också upp på Billebjer, ett litet berg med underbar utiskt. Naturreservat var det mesta däromkring vilket gjorde att naturen var extra vacker att titta på.
Själva klosterområdet innehöll flera små trädgårdsodlingar, både med örter och blommer och säkert rotsaker och grönsaker också. Massor med äppelträd fanns där med. Flera volontärer arbetade med detta område och dessa odlingar på olika sätt och även som gäst får man om man vill hjälpa till med det man kan. Denna gången gjorde jag inte det eftersom jag bara skulle vara, men det kan jag nog tänka mig nå'n gång.
Vädret bjöd på olika humör, i tisdags kom både sol, regnskurar och åska, men onsdag och torsdag var det strålande sol, vilket jag nu känner på huden i nacken, armarna och nedanför halsen, eftersom jag inte hade solkräm med mig :-(
Bönesamlingar, tideböner, var det ju varje dag och jag ver med på de flesta, dock ej på morgonen.......de började med tyst bön 6.40 och sedan Laudes (morgonbön) 7.45. Frukosten var mellan 8.15-9.30 så jag valde att börja dagen med frukost vid halvnio-tiden och sedan vara med i dagens återstående bönesamlingar.
Efter första dagens kvällbön var jag dock inte så pigg på att delta i alla, det var förvirrande med när man skulle sitta ner och stå upp och böja sig och läsa högt eller tyst o.s.v. Men när jag lärde mig att slappna av i detta och tänka att jag behöver faktiskt inte göra precis så utan kan be ändå, så blev det så att jag naästan drogs mot kapellet till samlingarna (i och för sig förstår jag att man inte vill sitta hela tiden för bänkarna var av trä utan dynor och inte helt bekväma). Jag har i alla fall lärt mig hur Rosenkransen fungerar, vilka pärlor som är Fader Vår och vilka som är Ave Maria och hur den används, ganska fascinerande men också lite märkligt, för mig i alla fall.
Jag var ju inte där för att vara helt tyst eller så, så jag pratade mycket med volontärerna och de som arbetade där, fick både nya vänner och bekantskaper, jättetrevliga människor i olika åldrar, och från olika sammanhang. Fick speciellt en vän som jag hoppas kunna hålla kontakten med framöver. Tur att Facebook finns :-)
Jag åkte ju dit med en viss förhoppning att tystnaden skulle göra att jag kunde höra Gud bättre. Jag har nog inte blivit bättre på att höra men bättre på att se och kanske ligger lyssnande till Gud också i det. Jag har sett en fantastisk natur som jag inte visste fanns på så nära håll, jag har sett en svan som hindrade två killar från att gå den väg de ville (hi,hi), jag har sett två stycken hjortar på två dagar på nära håll, de hopade iväg när de hörde mig komma. Fiskar under vattenytan som jagade insekter, änder och svanar med sina ungar. Jag såg orörda hästskospår på en grusgång, blommor och träd i hur många färger som helst, en lite snigel på ett blad och kossor i en hage. Jag gick sakta förbi en familj med änder som låg och vilade i gräset vid dammens kant, mamman följde mig med ögonen, men annars låg de helt stilla och litade på att jag var snäll. Inne på klostergården, fanns de största vallmor jag någonsin sett, stora som skålar och vackert röda, wow.
Jag vet ju att Guds skapelse är fantastisk, men nu fick jag en glimt av det själv och om det är så vackert i lilla Rögle, hur ser då resten av världen ut? Om Gud har sådan omsorg om både änder, svanar och sniglar, hurdan omsorg har Han då inte om mig.
Ja, jag önskar att alla kunde få uppleva några dagar såhär och verkligen låta sig påverkas av lugnet och vilan och tystnaden.
Ps.147:18 "Han sänder Sitt Ord, och isen smälter, Han andas och vattnet strömmar."
Blessings!
Gästhemmet
Matsal m.m.
Röglebäcken bakom staketet :-)
Mamma And och And-barnen
Utsikt från Billebjer - hästar och får i samma hage
Ett mysigt litet rum på andra våningen och fantastisk natur runt omkring. Jag tillbringade en hel del tid att gå promenader i omgivningen, bl.a. runt Rögle dammar, som är ett populärt fiskeställe och fiskarna bokstavligen hoppade i vattnet, så coolt. Tog mig också upp på Billebjer, ett litet berg med underbar utiskt. Naturreservat var det mesta däromkring vilket gjorde att naturen var extra vacker att titta på.
Själva klosterområdet innehöll flera små trädgårdsodlingar, både med örter och blommer och säkert rotsaker och grönsaker också. Massor med äppelträd fanns där med. Flera volontärer arbetade med detta område och dessa odlingar på olika sätt och även som gäst får man om man vill hjälpa till med det man kan. Denna gången gjorde jag inte det eftersom jag bara skulle vara, men det kan jag nog tänka mig nå'n gång.
Vädret bjöd på olika humör, i tisdags kom både sol, regnskurar och åska, men onsdag och torsdag var det strålande sol, vilket jag nu känner på huden i nacken, armarna och nedanför halsen, eftersom jag inte hade solkräm med mig :-(
Bönesamlingar, tideböner, var det ju varje dag och jag ver med på de flesta, dock ej på morgonen.......de började med tyst bön 6.40 och sedan Laudes (morgonbön) 7.45. Frukosten var mellan 8.15-9.30 så jag valde att börja dagen med frukost vid halvnio-tiden och sedan vara med i dagens återstående bönesamlingar.
Efter första dagens kvällbön var jag dock inte så pigg på att delta i alla, det var förvirrande med när man skulle sitta ner och stå upp och böja sig och läsa högt eller tyst o.s.v. Men när jag lärde mig att slappna av i detta och tänka att jag behöver faktiskt inte göra precis så utan kan be ändå, så blev det så att jag naästan drogs mot kapellet till samlingarna (i och för sig förstår jag att man inte vill sitta hela tiden för bänkarna var av trä utan dynor och inte helt bekväma). Jag har i alla fall lärt mig hur Rosenkransen fungerar, vilka pärlor som är Fader Vår och vilka som är Ave Maria och hur den används, ganska fascinerande men också lite märkligt, för mig i alla fall.
Jag var ju inte där för att vara helt tyst eller så, så jag pratade mycket med volontärerna och de som arbetade där, fick både nya vänner och bekantskaper, jättetrevliga människor i olika åldrar, och från olika sammanhang. Fick speciellt en vän som jag hoppas kunna hålla kontakten med framöver. Tur att Facebook finns :-)
Jag åkte ju dit med en viss förhoppning att tystnaden skulle göra att jag kunde höra Gud bättre. Jag har nog inte blivit bättre på att höra men bättre på att se och kanske ligger lyssnande till Gud också i det. Jag har sett en fantastisk natur som jag inte visste fanns på så nära håll, jag har sett en svan som hindrade två killar från att gå den väg de ville (hi,hi), jag har sett två stycken hjortar på två dagar på nära håll, de hopade iväg när de hörde mig komma. Fiskar under vattenytan som jagade insekter, änder och svanar med sina ungar. Jag såg orörda hästskospår på en grusgång, blommor och träd i hur många färger som helst, en lite snigel på ett blad och kossor i en hage. Jag gick sakta förbi en familj med änder som låg och vilade i gräset vid dammens kant, mamman följde mig med ögonen, men annars låg de helt stilla och litade på att jag var snäll. Inne på klostergården, fanns de största vallmor jag någonsin sett, stora som skålar och vackert röda, wow.
Jag vet ju att Guds skapelse är fantastisk, men nu fick jag en glimt av det själv och om det är så vackert i lilla Rögle, hur ser då resten av världen ut? Om Gud har sådan omsorg om både änder, svanar och sniglar, hurdan omsorg har Han då inte om mig.
Ja, jag önskar att alla kunde få uppleva några dagar såhär och verkligen låta sig påverkas av lugnet och vilan och tystnaden.
Ps.147:18 "Han sänder Sitt Ord, och isen smälter, Han andas och vattnet strömmar."
Blessings!
Gästhemmet
Matsal m.m.
Röglebäcken bakom staketet :-)
Mamma And och And-barnen
Utsikt från Billebjer - hästar och får i samma hage
Kommentarer
Trackback
