Living on a prayer

Jaha, det blev ju mycket bloggat se'n sist..... vi hade vår söndagsbrunch och det var verkligen en häftig gudstjänst då vi med bildernas hjälp kunde börja se Jesus ur olika synvinklar. Vi fick se bilder från olika delar av världen på Jesu födelse; olika händelser i Jesu liv och från sista måltiden. Coolt att se kinesiska och indonesiska bilder på dessa tillfällen och hur de konstnärerna tänkt sig att det hela såg ut. Gabriel gillade allra bäst Jesu födelse-bilden från Danmark - Legoland - Josf, Jesu och Maria som legofigurer. Kanske kunde vi efter detta anstränga oss att försöka se att Jesus kan visa sig på olika sätt för olika människor och att vi kan försöka se Jesus både i den svarthåriga, tatuerade och piercade ungdomen och i den 90-åriga linimentdoftande tanten. Jag tyckte det var bra.

I onsdags åkte jag och Magnus till Köpemhamn och jag fick min ansiktsbehandling av Sophia på Magasín du Nord. Det var en skön, avslappnande upplevelse som jag gärna gör om. Lite fika och promenad på Ströget blev det också innan vi åkte hem igen.

Så var det plötsligt söndag igen idag och min tur att predika på ämnet Bön - ett litet nätt ämne eller hur.....
Jag valde till slut att rubricera det hela "Living on a prayer" för visst är det så för oss som kallar oss kristna, att hela livet grundas på relationen, bönen, gemenskapen till Gud. Lyssna på predikan här.

Den enskilda bönestunden, andakten är viktig i våra liv, att läsa Bibeln, meditera (tänka) över texten och att be och lyssna, är viktiga ingredienser i andakten. 
Mäster Eckehart säger: ”Ju mer fridfull själen är, desto mer kraftfull, desto värdigare, djupare, mer upplysande och fullständig är bönen.”
Gud njuter av vårt sällskap och istället för att komma till Gud med en konsument-önskelista, ska vi komma med förväntan på ett möte med Guds eget jag, vilket ju egentligen är vars och ens största behov.

Ef.6:18
är ett av exemplen i Bibeln som uppmanar oss att be ständigt, ”be i er ande varje stund.”
Detta är ett bönesätt som vi ska använda oss av så vi kan hålla kanalerna öppna för den Helige Ande att leda oss i vardagen.

Sen har vi den gemensamma bönen, bönemöten hade man oftare förr,  mer sådant säger jag. Ta tiden – prioritera – bön tillsammans i tysthet och lyssnande, uttalad bön tillsammans. Gemensamma bönevandringar i stadsdelen, kanske , bönesamlingar för ett speciellt ämne t.ex. stadsdelen, "Sök din stads bästa."
Förbön för varandra är bättre när vi gör det tillsammans.
Colin Dye skriver : ”Det är viktigt att vi kan be tillsammans med andra så att församlingens gemensamma styrka och kraft kan bli förlöst. Detta hjälper också individen att hålla sig på vägen, med rätt fokus och rätt inriktning istället för att plötsligt spåra ur.”
Så jag tror vi behöver be oftare och mer tillsammans både för församlingens och individens skull och är man fler som ber blir kampen lättare för bön är en kamp, ett hårt arbete som man inbland inte kan se slutet på, men när vi stöttar varandra blir det bättre. Så "let's live on a prayer!"

Blessings!

Fika i Köpenhamn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0