Captainsblogg

Nu har Snuttan bott hos oss i drygt fyra veckor och hon verkar känna sig helt och hållet hemma. Jag antar att det är så att detta nu är hennes hus och att vi får bo här på nåder.... De sägs ju att katter är sådana och det liggr nog en del i det ändå. Dock är det så att den som ger henne mat gillar hon extra mycket, dvs jag :-)
Under min uppväxt hade vi en hund, en svart pudel som hette Ludde. Han var jättesöt och gosig, dock lite ilsken av sig så man visste inte riktigt var man hade honom alltid. Men jag var alltid avundsjuk på min mor, för Ludde gillade henne bäst av hela familjen, trots att det för det mesta var min bror som gick ut med honom, så var det mor som var favoriten. Ja, varför det - jo, det var hon som gav honom mat. Varje dag körde hon hem på sin 30-minuters långa lunchrast och släppte ut honom i trädgården och gavhonom mat, samtidigt som hon slängde i sig lite youghurt eller nå't. På kvällen var det hon som gav honomn det han behövde. Han var beroende av henne för sin övelevnad och det visade han genom tillgivenhet. Det var också alltid hon som tog honom till veterinären när det var nödvändigt och skötte om honom när det behövdes. Så, klart han gillade henne bäst.

Nu har jag fått min husdjurs-tillgivenhet. Snuttan vet att det är jag som fixar maten och som rensar lådan och ser till att hon har det bra, och det är mig hon kelar mest med. Hon har dessutom hittat en bra sängplats för natten, tycker hon - min säng.... Först la hon sig vid fötterna och lång snällt där några nätter och det tyckte ju inte jag gjorde något. Nu tar hon sig friheten och ligger brevid mig, gärna med min arm mellan sina tassar och om jag protesterar slickar hon mig på handen - och då smälter ju jag - sucker!!! Ja, det är jag. Men det är mysigt i alla fall och än så länge funkar det bra så det får väl vara så. Vi har ju köpt ny dust-buster och nya klisterborstar, de används flitigt :-)

Ha en bra dag!
Blessigs!

Såhär vig är hon :-) (jag hade fått nackspärr....)